Bhram: 9 definitions

Introduction:

Bhram means something in Hinduism, Sanskrit, Hindi. If you want to know the exact meaning, history, etymology or English translation of this term then check out the descriptions on this page. Add your comment or reference to a book if you want to contribute to this summary article.

Bhram has 8 English definitions available.

Languages of India and abroad

Sanskrit dictionary

[Deutsch Wörterbuch]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

Bhram (भ्रम्):—, bhramati (ep. auch med.) und bhrāmyati (bhramyāt [Pāraskara’s Gṛhyasūtrāṇi 3, 7]) [DHĀTUP. 20, 20. 26, 96.] [das 2, 14.] [Yāska’s Nirukta 6, 20.] [Pāṇini’s acht Bücher 3, 1, 70. 7, 3, 74.] [Vopadeva’s Grammatik 8, 67. 125. 11, 3.] babhrāma, babhramitha und bhremitha, babhramus und bhremus [Pāṇini’s acht Bücher 6, 4, 124.] [Vopadeva’s Grammatik 8, 52.] bhramiṣyati; abhramīt; bhramitum und bhrāntum, bhrāntvā; partic. bhrānta .

1) umherschweifen, sich unstät, ohne bestimmte Richtung bewegen, umherirren: bhramati, bhramāmi u.s.w. [Mahābhārata 3, 2647. 12892.] [Rāmāyaṇa 3, 72, 12. 4, 49, 29.] [Ṛtusaṃhāra 1, 23.] yāvadbhramati na bhūmau deśāddeśāntaraṃ hṛṣṭaḥ (naraḥ) [Spr. 2794.] bhramaṃsaṃpūjyate rājā bhramaṃsaṃpūjyate dvijaḥ . bhramaṃsaṃpūjyate yogī strī bhramantī vinaśyati .. [4679.] [KĀM. NĪTIS. 15, 45.] [AṢṬĀV. 7, 1.] [Kathāsaritsāgara 3, 46. 10, 130. 27, 48. 28, 28. 29, 58. 49, 227.] [PAÑCAR. 1, 13, 15.] [Rājataraṅgiṇī 5, 332.] [Sāhityadarpana 59, 2.] [Pañcatantra 43, 4. 68, 12. 95, 23.] gṛheṣu bhikṣārthamabhramat [Daśakumāracarita] in [Benfey’ Chrestomathie aus Sanskritwerken 194, 2.] [Hārāvalī 66.] tathāsaṃvatsaro rājā bhramatyandha ivādhvani tappt [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 2, 9.] vairāgye saṃcaratyekaḥ nītau bhramati cāparaḥ [Spr. 2903.] vayaṃ ca andhā iva babhrāmaḥ (entweder bhramāmaḥ oder mit der v.l. kva yāmaḥ zu lesen) [Hitopadeśa 82, 13.] bhramāmahe [Rāmāyaṇa 4, 49, 9. 5, 32, 30.] bhramamāṇa [Mahābhārata 12, 4284.] bhrāmyati, bhrāmyant (partic.) [13, 4316.] [Kathāsaritsāgara 9, 9. 28, 115. 32, 148. 40, 84.] [Rājataraṅgiṇī 5, 146.] [Pañcatantra 82, 1.] [Hitopadeśa 17, 15] (bhraman v. l.). kravyāśinaḥ bhrāmyantyabhītā paritaḥ puraṃ naḥ [Bhaṭṭikavya 12, 72.] babhrama [Mahābhārata 3, 14377.] [Kathāsaritsāgara 25, 183. 28, 30. 38, 91.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 61, 34.] [PAÑCAR. 1, 6, 2.] sa ca sarpastaṃ pṛṣṭhe kṛtvā citrapadakramaṃ babhrāma [Hitopadeśa 127, 4.] bhīmaravairmeghairbabhramurgagaṇecarāḥ [Harivaṃśa 6831.] bhramiṣyāmi [PAÑCAR. 1, 14, 70.] [Bhaṭṭikavya 16, 32.] bhramitum [Pañcatantra 69, 6.] bhrāntvā [Kathāsaritsāgara 32, 59.] [Rājataraṅgiṇī 6, 45.] [Pañcatantra 69, 15.] pass. impers.: bahuśo bhrāmi te cādya (bhramitaścādya ed. Bomb.) [Rāmāyaṇa 2, 96, 8.] bhikṣāṃ bhram von Ort zu Ort betteln gehen [Kathāsaritsāgara 18, 135. 36, 76.] taumeln: madyapīta iva bhraman [Bhaṭṭikavya 6, 48.] [Spr. 1971.] [Kathāsaritsāgara 37, 72.] cakṣāra (so die neuere Ausg.) ca bhṛśaṃ raktaṃ babhrāma ca gatāsuvat taumelte wie ein Sterbender [Harivaṃśa 8898.] vom Hinundherfliegen der Bienen: tatra bhramatyeva mudhā ṣaḍaṅdhriḥ [Spr. 2673. 4728.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 12, 9.] [Geschichte des Vidūṣaka 285.] cintayāmi tadānanaṃ kuṭilabhru kopabhareṇa śoṇapadmamivopari bhramatākulaṃ bhramareṇa [Gītagovinda 3, 5.] ṣaṭpadā bhrāmyanti [Spr. 2517.] [Gītagovinda 2, 20.] [Caurapañcāśikā 34.] von den Bewegungen des Kindes im Mutterleibe [Bhāgavatapurāṇa 3, 31, 4.] der Zunge im Munde: dvātriṃśaddaśanadveṣimadhye bhramasi (jihve) nityaśaḥ [Spr. 1267.] vom Hinundhergehen der Augen: madabhramaddṛś [Spr. 4729.] dṛṣṭirbhrāmyati me tīva hṛdayaṃ dīryatīva [Mahābhārata 1, 2062.] dṛṣṭirbhrāmyati v.l. für naśyati so v. a. das Auge wird unsicher, schwach (im Alter) [Spr. 831.] von unregelmässigen Bewegungen lebloser Dinge: bhramati pavanadhūtaḥ sarvato gnirvanānte [Ṛtusaṃhāra 1, 26.] bhramasi (bhram asi Schol.) jvaladasi [The Śatapathabrāhmaṇa 14, 9, 3, 9.] āvartavegādbhramatā meghena [Raghuvaṃśa 13, 14.] karoti viśvasthitisaṃyamodayaṃ yasyepsitaṃ nepsitamīkṣiturguṇaiḥ . māyā yathāyo bhramate tadāśrayaṃ grāvṇaḥ wie sich eine Magnetnadel hinundher bewegt [Bhāgavatapurāṇa 5, 18, 38.] vyaktāvyaktamidaṃ viśvaṃ yatra bramati lohavat [4, 11, 17.] (udbhramatā tvayā) bhramatyāviddhamakhilaṃ brahmāṇḍam in unruhiger Bewegung sein [Mārkāṇḍeyapurāṇa 78, 9.] —

2) durchstreichen, durchstreifen, durchwandern; mit dem acc.: taṃ deśaṃ bahuśo bhraman [Mahābhārata 1, 5184.] mahīm [3, 2684. 13068.] bhūṃtalam [Spr. 4306.] jagat [Rāmāyaṇa 4, 2, 17.] lokān [Prabodhacandrodaja 101, 9.] svanagaram [Hitopadeśa 39, 19.] araṇyānīm [47, 12.] pṛthivīm [64, 4.] purīm [Kathāsaritsāgara 27, 44. 50.] purīṃ tāmabhito (adv. oder praep.) bhrāntvā [47.] bhrāntuṃ sarvatīrthāni [39, 233.] deśāntaram [Pañcatantra 100, 2.] bhremuḥ śiloccayāṃstuṅgān [Bhaṭṭikavya 7, 55.] diṅmaṇḍalaṃ bhramasi mānasa [Spr. 1756.] —

3) sich drehen, sich im Kreise bewegen: kulālacakravannāgastadā tūrṇamathābhramat [Mahābhārata 7, 1151.] alātacakravattūrṇaṃ bhramamāṇaṃ raṇājire [Harivaṃśa 10827.] viṣṇucakraṃ bhramatyāśu [10828.] diśo nu bhramataḥ (gen. partic.) sarvāḥ [Mahābhārata 4, 1721.] śaśvadbhrāmyati cakrigauḥ [Spr. 4723.] bhramamāṇo mbhasi dhṛtaḥ kūrmarūpeṇa mandaraḥ [Bhāgavatapurāṇa 8, 5, 10.] vom Kreislauf der Gestirne: ślāghyaṃ janma dhruvasya bhramati niyamitaṃ yatra tejasvi cakram [Spr. 956.] (yena) sūryo bhrāmyati nityameva gagaṇe [1994.] savyaṃ bhramati devānāmapasavyaṃ suradviṣām . upariṣṭādbhūgolo yam [Sūryasiddhānta 12, 55.] grahaḥ maṇḍale mahati bhraman [76. 80.] [Oxforder Handschriften 41,a, Nalopākhyāna 2.] (tam) sāmantā parito bhremurdhruvaṃ grahagaṇā iva umkreisten [Kathāsaritsāgara 18, 5.] —

4) hinundher schwanken so v. a. in Verwirrung sein; vom Geiste: bhramatīva ca me manaḥ [Bhagavadgītā 1, 30.] amuṣminbhramate mano me [Bhāgavatapurāṇa 5, 12, 4.] etadbhrāmyati (etat = etatprati Schol.) me buddhirdīpārciriva vāyunā [7, 1, 20.] na vedmi kiṃcinmohena bhramantīva hi buddhayaḥ [Mārkāṇḍeyapurāṇa 76, 31.] vācaspatīnāmapi babhramurdhiyaḥ [Bhāgavatapurāṇa 4, 16, 2.] bhramacceto me [KUSUM. 1, 9.] trailokye sakale bhramamāṇe [Mārkāṇḍeyapurāṇa 106, 47.] irren, im Irrthum sein: ābharaṇakārastu tālavyānta iti babhrāma [Siddhāntakaumudī.132,b,2. fg.] — partic. bhrānta

1) umherstreichend, umherirrend; sich hinundher bewegend, taumelnd: eko śvena sa rājarṣirbhrāntaḥ [Mahābhārata 13, 534.] [Spr. 4079.] bhrāntaḥ parvaṇi (rāhuḥ) [3159.] kāka [Raghuvaṃśa 12, 23.] apayātaṃ hataṃ pṛṣṭhe bhrāntaṃ raṇapalāyitam [Mahābhārata 3, 733.] saṃbhramabhrāntalocanā [Mṛcchakaṭikā 61, 21.] bhrāntam impers. es ist umhergestrichen worden [Spr. 2079] (st. bhrāntaṃ [2080] ist gewiss bhrāntvā zu lesen, wie eine Aut. hat). n. das Umherstreichen, Umherirren, Sichhinundherbewegen: varaṃ parvatadurgeṣu bhrāntaṃ vanacaraiḥ saha [Spr. 2746.] kiṃ prabhūtabhrāntena [Pañcatantra 69, 8.] bhrāntapatatpataṃga [Spr. 2589, v. l.] [Suśruta 1, 118, 1.] eine best. Kampfart [Harivaṃśa 11048 (S. 791). 13494. 15977.] —

2) durchstrichen, durchwandert: tīrtha [Kathāsaritsāgara 39, 224.] —

3) sich drehend, rollend: eṣa bhrānte (= asthire Schol.) rathe tiṣṭhan [Mahābhārata 5, 1931.] abhrānte rathe [3, 12029. 5, 7218.] —

4) verwirrt, betäubt; im Irrthum befindlich: agnināśātkriyābhraṃśādbhrāntā lokāstrayaḥ [Mahābhārata 1, 924.] cakrāhva [Suśruta 1, 22, 14.] bhrāntākulitacetana [Rāmāyaṇa 2, 72, 18. 6, 8, 37.] cittā [3, 55, 36.] buddhi [Oxforder Handschriften 50,b,25.] saṃśaya (mānasa) [Rājataraṅgiṇī 3, 90.] dhanalavamadhupānabhrāntasarvendriya [Spr. 1934.] bhaya [morgenländischen Gesellschaft 14, 570, 22.] nahi te munayo bhrāntāḥ sarvajñatvātteṣām im Irrthum befindlich [Madhusūdanasarasvatī’s Prasthānabheda] in [Weber’s Indische Studien 1, 23, 25.] [Kapila 2, 23.] [AṢṬĀV. 14, 4.] nahyaneke yugapadbhrāntā bhavanti [Scholiast] zu [Jaimini 1, 19.] n. Irrthum [KAṆ. 7, 2, 5.] [Scholiast] zu [Kapila 1, 154.] — caus. bhramayati ( [DHĀTUP. 19, 67]) und bhrāmayati

1) umherstreichen —, umherirren lassen, hinundher treiben, bewegen: vane bhramayatā [Mahānāṭaka 181.] bhrāmyante durgameṣvapi [Spr. 2688.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 14, 86.] bahuśo bhramitaścādya [Rāmāyaṇa ed. Bomb. 2, 96, 8.] sā vadhyamānā samare pāṇḍusenā mahātmabhiḥ . bhrāmyate bahudhā rājanmāruteneva naurjale .. [Mahābhārata 6, 5521.] iti hataparamārthairindriyairbhrāmyamāṇaḥ [Spr. 434.] bhrāmayāmāsa yamājñāmiva tarjanīm [Kathāsaritsāgara 17, 88.] smarāpasmāro yaṃ bhramayati dṛśaṃ ghūrṇayati ca [Spr. 1365.] bhrāmitākṣaiśca vadanaiḥ [Harivaṃśa 4086.] bhrāmayitvā jalaṃ bahu [16096.] bhramayāmāsa paṭaham er liess die Trommel umhergehen so v. a. umhergehen und durch Trommelschlag dem Volke Etwas verkünden [Kathāsaritsāgara 24, 52.] bhramaya kṛtsne tra pure paṭahaghoṣaṇām [50.] —

2) drehen, in die Runde bewegen, schwingen: haṃso bhrāmyate brahmacakre [ŚVETĀŚV. Upakośā 1, 6.] yenedaṃ bhrāmyate brahmacakram [6, 1.] [MAITRYUP. 4, 2.] [Yājñavalkya’s Gesetzbuch 3, 182.] bhrāmayaṃsarvabhūtāni yantrārūḍhāni māyayā [Bhagavadgītā 18, 61.] avidyākarmatṛṣṇābhirbhrāmyamāṇo yaṃ cakravat [Mahābhārata 3, 117.] tasmiṃśca bhrāmyamāṇe drau [1, 1133.] utkṣipyābhrāmayaddehaṃ tūrṇaṃ daśaguṇaṃ tadā [?6031. 6461. 2, 762. 4, 360. fg. Harivaṃśa 8514. Rāmāyaṇa 2, 44, 7. 3, 35, 48. 6, 78, 15. Bhāgavatapurāṇa 1, 12, 9. Pañcatantra 263, 8. Scholiast zu Kātyāyana’s Śrautasūtrāṇi 209, 3. 217, 21.] līlāravindaṃ bhramayāṃ cakāra [Raghuvaṃśa 6, 13.] [Rājataraṅgiṇī 4, 476.] [Bhaṭṭikavya 14, 9.] abibhramat [15, 53.] kreisen lassen (die Gestirne): sa (dhruvaḥ) vai bhramanbhrāmayate candrādityau grahaiḥ saha [Oxforder Handschriften 41,a, Nalopākhyāna 2.] sarveṣāṃ jyotirgaṇānāṃ grahanakṣatrādīnām bhagavatā kālena bhrāmyamāṇānām [Bhāgavatapurāṇa 5, 23, 2.] rollen lassen: rathaṃ bhrāmayetpure [Oxforder Handschriften 31,a,16.] zu Wagen durchfahren: bhrāmayennagaraṃ sarvam [7. 8.] —

3) in Unordnung bringen: ṛtūnāmagraṃ bhramayannudeti [Kauśika’s Sūtra zum Atuarvaveda 99.] verwirren, in die Irre leiten: māyayā tvāṃ bhrāmayati (bhramayati die neuere Ausg.) kṛṣṇaḥ [Harivaṃśa 15787.] bhrāmyate dhīrna tadvākyaiḥ [Bhāgavatapurāṇa 3, 2, 10.] bhrameṇa bhrāmyate yogī [Oxforder Handschriften 50,b,24.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 51,41. 87.] ajño bhramyate jñānī mucyate [Scholiast] bei [WILSON, SĀṂKHYAK. S. 48.] —

4) umherirren: tatraivābibhramaddevī (gaṅgā) saṃvatsarānbahūn [Rāmāyaṇa 1, 44, 12.] ababhramat ed. Bomb. [34, 9]; die Scholien: ārṣatvātsanvaditvaṃ na . — intens. umherziehen, sich unstät hinundher bewegen: bambhramatī gaganopari (ulkā) [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 33, 11.] bambhramīti ca me dṛṣṭirhā hā yāmi dhruvaṃ kṣayam [Harivaṃśa 8728.] durchwandern: krameṇa sakalāmavanīṃ bambhramyamāṇā [morgenländischen Gesellschaft 14, 573, 8.] bambhramyate (pass.) kathaṃ dharmavāñchayā sarvadiṅmukham [Śatruṃjayamāhātmya 1, 18.] — ud

1) auffahren, aufspringen: dṛṣṭvā svapnagato rāmamudbhramāmi vicetanaḥ [Rāmāyaṇa 3, 43, 34.] dhyāyatyudbhramati pramīlati patatyudyāti mūrchatyapi [Gītagovinda 4, 19.] udbhrāmya (sic) absol. [Daśakumāracarita] in [Benfey’ Chrestomathie aus Sanskritwerken 183, 17.] udbhramatā tvayā (sūryeṇa) sich erheben, aufgehen [Mārkāṇḍeyapurāṇa 78, 8.] premodbhramadbhruvā sich heben [Bhāgavatapurāṇa 4, 25, 25.] udbhrānta aufgefahren, aufgeflogen: praḍīnodbhrāntavihaga (giri) [Rāmāyaṇa 6, 83, 26.] maricodbhrāntahārītā malayādrerupatyakāḥ [Raghuvaṃśa 4, 46.] [UTTARARĀMAC. 102, 20.] pavanodbhrāntavīci erhoben [Spr. 2036.] kāścidudbhrāntanūpurāḥ hinaufgerutscht [Rāmāyaṇa 5, 13, 34.] netra, nayana, locana, dṛṣṭi dessen Augen nach oben verdreht sind [Mahābhārata 4, 777. 7, 3156. 6883. 13, 4074.] [Rāmāyaṇa 2, 65, 21.] [Pañcatantra 141, 4.] sa devyāḥ pādayoragre papātodbhrāntajīvitaḥ entfliehend, davon gehend [Rājataraṅgiṇī 3, 409.] udbhrānta n. das Sicherheben: tasya pakṣanipātena pavanodbhrāntakāriṇā bewirkend, dass ein Wind sich erhob, [Harivaṃśa 5829.] eine best. Kampfart [11048 (S. 791). 13494. 15977.] —

2) udbhrānta umherstreichend, umherirrend: udbhrāntaḥ prāviśaṃ ghorāmaṭavīm [Mahābhārata 13, 546.] kadācinmṛgayāṃ yāta udbhrānto gahane vane [562.] —

3) udbhrānta aufgeregt: duṣṭāśvāḥ wild geworden [Mahābhārata 3, 112.] tadgokulamivodbhrāntamudbhrāntarathayūthapam (so die neuere Ausg.) [6, 2547.] [Rāmāyaṇa 3, 37, 16. 6, 8, 41.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 12, 6.] [Kathāsaritsāgara 12, 184. 19, 73. 38, 125. 42, 108.] [Gītagovinda 4, 1.] cetas [Rāmāyaṇa 2, 36, 22.] cetanā [Raghuvaṃśa 12, 74.] citta [Pañcatantra ed. orn. 51, 14.] sthāna ein Ort, an dem es aufgeregt hergeht, [Mahābhārata 3, 15734] (udbhrāmya st. udbhrāntaṃ [Duaupadīpramātha 8,19]). vismayodbhrāntabhāṣiṇām aufgeregt redend [Rāmāyaṇa 5, 51, 24.] — Vgl. udbhrama fgg. — caus.

1) schwingen: kṣurāntamudbhrāmya bhujena cakram [Mahābhārata 6, 2597.] gadām [7, 5196.] —

2) aufregen: (gaṅgā) svavegodbhrāmitajalā [Rāmāyaṇa Gorresio 1, 45, 27.] — samud, partic. samudbhrānta aufgeregt: vājin wild geworden [Spr. 2873.] balamāsītsamudbhrāntaṃ droṇārjunasamāgame [Mahābhārata 4, 1882.] [Rāmāyaṇa 3, 72, 14.] [Kathāsaritsāgara 5, 99. 18, 196. 24, 33. 29, 78. 39, 35.] [SOM. NALA 35.] — upa hinschlendern zu: sā ca tadāśramopavanam upababhrāma [Bhāgavatapurāṇa 5, 2, 4.] — pari

1) umherstreichen, umherirren: kasyeha kṛte paribhramatha re lokāḥ [Spr. 2071.] tāmisre narake paribhramati (zur Erkl. von parivartate) [Kullūka] zu [Manu’s Gesetzbuch 4, 165.] paribhraman [Rāmāyaṇa 5, 11, 20.] [Kathāsaritsāgara 14, 76. 36, 114.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 21, 50.] [Pañcatantra 21, 1.] [Hitopadeśa 35, 4.] [ŚUK.] in [Lassen’s Anthologie (II) 35, 5.] bhrāmyan [Kathāsaritsāgara 37, 204.] paryabhramanta [Mahābhārata 3, 12228.] bhramamāṇa [Pañcatantra 10, 6.] babhramuḥ [Rāmāyaṇa Gorresio 1, 41, 24.] babhrāma [Kathāsaritsāgara 43, 138.] bhremuḥ [33, 110.] bhrāntum [40, 83.] [Rājataraṅgiṇī 6, 16.] bhramitum [Pañcatantra ed. orn. 49, 19.] kva bhavānparibhrāntaḥ wo hast du dich herumgetrieben? [Mālavikāgnimitra 46, 13.] [Pañcatantra 87, 21.] paribhramasi kiṃ vṛthā (citta) [Spr. 1718.] iha savidhe mugdhadṛśo madhukara na mudhā paribhrāmya umherflattern [2709.] paribhramanmūrdhajaṣaṭpadākulaiḥ mukhaiḥ [Kirātārjunīya 4, 14.] (yantrahaṃsau) yantrayuktiparibhrāntau [Kathāsaritsāgara 43, 34.] pārāvataḥ paribhramya riraṃsuścumbati priyām hinundher gehend [Spr. 3881.] —

2) durchstreichen, durchirren, durchziehen: bhīmena nārācābhihatā gajāḥ . petuḥ seduśca neduśca diśaśca paribabhramuḥ .. [Mahābhārata 6, 3960.] dvīpāntarāṇi [Kathāsaritsāgara 36, 23.] tīrthāni [49, 220.] pṛthivīm [Bhāgavatapurāṇa 5, 5, 30.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 17, 16. 69, 42.] [Hitopadeśa 64, 4, v. l.] [?(ed. JOHNS. 1346).] araṇyānīm [Hitopadeśa ed. JOHNS. 980.] tataḥ savyaṃ dakṣiṇaṃ ca maṇḍalāni (maṇḍalaṃ sa die neuere Ausg.) paribhraman Kreise beschreiben [Harivaṃśa 4297.] —

3) sich drehen, sich im Kreise bewegen: anena khalvīritaḥ paribhramatīdaṃ śarīraṃ cakravat [MAITRYUP. 2, 6. 3, 1.] [Bhāgavatapurāṇa 1, 12, 9. 2, 2, 2. 3, 19, 26.] (sūryarathasya) saṃvatsarātmakaṃ cakraṃ devānāmahorātrābhyāṃ paribhramati [5, 20, 30. 21, 13.] śyenaḥ paribhrāmyati [Spr. 632.] paribhramantaṃ girim [Bhāgavatapurāṇa 8, 7, 10.] paribhramati rājaśrīrakarṇā naurivāmbhasi [Rāmāyaṇa Gorresio 2. 82, 6 (81, 6] [Gorresio).] yāmyottare ravau . paribhramati (so ist zu lesen) [Sūryasiddhānta 3, 32. 12, 31. 71.] —

4) umkreisen, einen Kreis um Etwas (acc.) beschreiben: sūryarathasya meruṃ paribhramataḥ [Bhāgavatapurāṇa 5, 20, 30.] — Vgl. paribhrama fg. — pra umherstreichen, umherirren [Kathāsaritsāgara 33, 111.] durchstreichen, durchwandern: diśaḥ [37, 157.] — vi

1) umherstreichen, umherirren, sich hinundher bewegen: vibhrāntaṃ (impers.) vane ca devyā [NALOD. 3, 26.] vadhyamānaṃ tu tatsainyaṃ droṇena niśitaiḥ śaraiḥ . vyabhramattatra tatraiva kṣobhyamāṇa ivārṇavaḥ .. [Mahābhārata 6, 3410.] pakṣiṇaśca mahāghoraṃ vyāharanto vibabhramuḥ umherfliegen [4520.] vibhramadbhramara [Bhāgavatapurāṇa 1, 6, 13.] premasmitodvīkṣaṇavibhramadbhrū zucken [3, 21, 22. 4, 25, 30.] avibhrāntabhrūpatāka sich nicht bewegend, unbeweglich [Daśakumāracarita] in [Benfey’ Chrestomathie aus Sanskritwerken 199, 5.] vibhrāntanayana dessen Augen hinundher gehen, rollen [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 11, 10. fg.] vāyuvibhrāntahutāśanārciṣā bewegt [Rāmāyaṇa 5, 52, 17.] prauḍhadordaṇḍavibhrāntamanthācala [Prabodhacandrodaja 81, 14.] vihvalanniva duḥkhena vibhramanniva cāturaḥ schwankend [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 84, 2.] viśvavibhrāntakīrti dessen Ruhm in der Welt verbreitet ist [Prabodhacandrodaja 3, 8.] —

2) durchstreichen, durchirren: sa vibhramanmahīṃ sarvām [Mahābhārata 3, 2648.] —

3) auseinandertreiben, verscheuchen: mahāvāta ivābhrāṇi vibhramitvā raṇādgajān (vidhamitvā sa vāraṇān die neuere Ausg.) [Mahābhārata 6,2778.] hinundher bewegen: kuñcitāyatadīrghāṇi lāṅgūlāni vibabhramuḥ [Rāmāyaṇa 5, 55, 27.] —

4) in Unordnung —, in Verwirrung gerathen: yathā na vibhrametsenā tathā nītirvidhīyatām [Mahābhārata 4, 1495.] vyabhramanta raṇe yodhāḥ kālasyeva yugakṣaye [8, 3888.] vibabhrāma matiḥ [Harivaṃśa 1339.] vibhrāntamanas [Mahābhārata 1, 6624.] anekacittavibhrānta [Bhagavadgītā 16, 16.] vibhrāntacittanayana [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 11, 11.] trāsavibhrāntamattadvirepha [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 12, 6.] vibhrānte jane [Kathāsaritsāgara 22, 135. 39, 45.] [Vāyupurāṇa] bei [MUIR, Stenzler I, 30, Nalopākhyāna 55.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 106, 46.] garbhādhivāsapūrvakamaraṇāntakaduḥkhacakravibhrānta [Oxforder Handschriften 238,b,1.] — Vgl. vibhrama, vibhrānti . — caus. verwirren: kiṃ vo vibhrāmyate matiḥ [Mārkāṇḍeyapurāṇa 76, 35.] — sam in Verwirrung gerathen, irre werden: parāvarajñāstu na saṃbhramanti [Spr. 513.] saṃbhrānta verwirrt, aufgeregt, bestürzt [Mahābhārata 3, 2149.] [Rāmāyaṇa 1, 28, 6. 56, 15. 60, 23. 65, 8. 2, 32, 36. 40, 19. 65, 27.] [Mṛcchakaṭikā 29, 17. 58, 23.] [Śākuntala 12, 17. 18, 8.] [Mālavikāgnimitra 46, 10.] [Kathāsaritsāgara 7, 86. 18, 225. 28, 180. 33, 203. 39, 151. 42, 158. 45, 301. 50, 57.] [Bhāgavatapurāṇa 8, 7, 18.] manas [Mahābhārata 3, 12088.] [Rāmāyaṇa 1, 20, 6 (21, 5 Gorresio).] anākulāviklavā ca susaṃbhrāntā ca me gatiḥ etwa so v. a. ein schön belebter Gang [Rāmāyaṇa 6, 23, 16.] Vgl. saṃbhrama u. s. w. — caus. pass. irre werden, verzweifeln an Etwas (abl.): svakāryakuśalābhyāṃ te saṃbhrāmyante ha naipuṇāt [Mahābhārata 12, 5787.] — upasam

1) auffahren, aufspringen: śayanādupasaṃbhrānta udyayau prati taṃ tataḥ [Mahābhārata 12, 5366.] —

2) partic. bhrānta aufgeregt, verwirrt [Rāmāyaṇa 4, 1, 18.]

--- OR ---

Bhram (भ्रम्):—caus.

1) maṅgalagajaḥ paurairbhrāmyamāṇaḥ [Kathāsaritsāgara 65, 24.] Am Schluss hinzuzufügen: svodghoṣaṇāṃ ca tato bhramayāṃ cakāra [Kathāsaritsāgara 113, 99.] —

2) bhrāmayāṇo gadām [Rāmāyaṇa 7, 32, 46.] —

3) verwirren: nūnaṃ bhūtena kenacit . bhrāmito haṃ dṛśaṃ hatvā [Kathāsaritsāgara 62, 67.] caitanyaṃ bhramayati [UTTARARĀMAC. 17, 5 (23, 8).] — intens. bambhramyamāṇāḥ umherirrend [Kathāsaritsāgara 104, 218.] — ud

1) (vindhyam) abhramivāviṣṭamuddhrāntamiva medinīm hervorgeschossen aus der Erde [Rāmāyaṇa 7, 31, 14.] — pari

2) [Kathāsaritsāgara 52, 186.] — pra, ambudhau . prabhrematuḥ pravahaṇe [Kathāsaritsāgara 101, 180.] — vi caus.: vibhrāmyamāṇo pi vīro vighnaiḥ sudāruṇaiḥ . na sa tatrāsa [Kathāsaritsāgara 108, 200.] — sam umherirren, umherschweifen [Kathāsaritsāgara 90, 40.]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

Bhram (भ्रम्):—, bhramati (metrisch auch Med.) , bhrāmyati ( bhramyāt [Pāraskara’s Gṛhyasūtra]) ; —

1) umherschweifen , sich unstät , ohne bestimmte Richtung bewegen , umherirren ; unsicher sich bewegen , tappen , taumeln ; hinundherfliegen (von Bienen) ; sich hinundher bewegen (vom Kinde im Mutterleibe , von der Zunge im Munde , von den Augen) , sich unregelmässig bewegen (von leblosen Dingen). bhikṣām vor Ort zu Ort betteln gehen.

2) durchstreichen , durchstreifen , durchwandern ; mit Acc. —

3) sich drehen , sich im Kreise bewegen (auch von Gestirnen). —

4) hinundher schwanken , so v.a. in Verwirrung sein , nicht im Klaren sein.

5) irren , im Irrthum sein.

6) bhrānta — a) Adj. — α) umherstreichend , umherirrend ; sich hinundher bewegend. taumelnd. — β) durchstreift — , durchwandert habend ; mit Acc. [134,28.] — γ) durchstrichen , durchwandert. — δ) sich drehend , rollend. — ε) verwirrt , betäubt. — ζ) im Irrthum befindlich. — b) n. impers. bhrāntam es ist umhergestrichen worden. — Caus. bhramayati und bhrāmayati (metrisch auch Med) —

1) umherstreichen — , umherirren lassen , hinundher treiben , — bewegen. paṭaham , paṭahaghoṣaṇām und uddghosaṇām die Trommel umhergehen lassen , so v.a. umhergehen — und durch Trommelschlag Etwas verkünden lassen.

2) drehen , in die Runde bewegen , schwingen , kreisen lassen (die Gestirne) , rollen lassen.

3) zu Wagen durchfahren , mit Acc. —

4) in Unordnung bringen.

5) verwirren , in die Irre leiten.

6) umherirren in der Form abibhramat mit der v.l. ababhramat (!). — Intens. —

1) bambhramīti und Partic. f. bambhramatī ; umherziehen , sich unstät hinundher bewegen.

2) bambhramyate — a) umherirren. — b) durchwandern. — c) durchwandert werden. — Mit ud

1) auffahren , aufspringen , sich erheben , aufgehen (von der Sonne) , sich heben.

2) uddhrānta — a) aufgefahren , aufgeflogen , erhoben , hinaufgerutscht , nach oben verdreht (Augen). — b) von unten durchbrochen haben , hervorgeschossen aus (Acc.). — c) entflohen , davongegangen (Leben). — d) umherstreichend , umherirrend. — e) wild geworden (Pferde) , aufgeregt. uddhrānta Adv. — f) aufgeregt so v.a. wo es aufgeregt hergeht. — Caus. —

1) schwingen.

2) aufregen , in Bewegung versetzen. — Mit samud , samuddhrānta wild geworden , aufgeregt. — Mit upa hinschleudern zu (Acc.). — Mit pari

1) umherstreichen , umherirren , hinundher gehen , umherflattern. paribhrānt der sich umhergetreiben hat , sich hinundher bewegend.

2) durchstreichen , durchirren , durchziehen. maṇḍalam einen Kreis beschreiben.

3) sich drehen , sich im Kreise bewegen.

4) umkreisen , einen Kreis um Etwas (Acc.) beschreiben. — Caus. hinundher bewegen zu [Indische sprüche 7098.] umrühren , durchschütteln [Bhāvaprakāśa 2,26.] — Mit pra

1) umherstreichen , umherirren.

2) durchstreichen , durchwandern. — Mit vi

1) umherstreichen , umherirren , sich hinundher bewegen , umherfliegen ; schwanken , taumeln , zucken.

2) durchstreichen , durchirren.

3) in Unordnung — , in Verwirrung gerathen.

4) auseinandertreiben , verscheuchen.

5) hinundher bewegen.

6) vibhrānt — a) hinundher gehend , rollend (von den Augen). vibhrāntam n. impers. es ist umhergeirrt worden von (Instr.). — b) verbreitet (Ruhm). — c) in Verwirrung gerathen , verwirrt. — Caus. verwirren , irre machen , der Sinne berauben [Hemādri’s Caturvargacintāmaṇi 1,757,6.] — Mit sam

1) umherirren , umherschweifen.

2) in Verwirrung gerathen , irre werden. saṃbhrānt verwirrt , aufgeregt , bestürzt.

3) saṃbhrānta etwas belebt (von einem Gange). — Caus. Pass. irre werden , verzweifeln an Abl. — Mit upasam, upasaṃbhrānta

1) aufgefahren , aufgesprungen.

2) aufgeregt , verwirrt.

context information

Sanskrit, also spelled संस्कृतम् (saṃskṛtam), is an ancient language of India commonly seen as the grandmother of the Indo-European language family (even English!). Closely allied with Prakrit and Pali, Sanskrit is more exhaustive in both grammar and terms and has the most extensive collection of literature in the world, greatly surpassing its sister-languages Greek and Latin.

Discover the meaning of bhram in the context of Sanskrit from relevant books on Exotic India

See also (Relevant definitions)

Relevant text

Related products

Like what you read? Consider supporting this website: