Pramana, Pramāṇa: 48 definitions

Introduction:

Pramana means something in Buddhism, Pali, Hinduism, Sanskrit, Jainism, Prakrit, the history of ancient India, Marathi. If you want to know the exact meaning, history, etymology or English translation of this term then check out the descriptions on this page. Add your comment or reference to a book if you want to contribute to this summary article.

Pramana has 47 English definitions available.

Languages of India and abroad

Sanskrit dictionary

[Deutsch Wörterbuch]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

Pramāṇa (प्रमाण):—(wie eben)

1) n. Maass, Maassstab, Grösse, Umfang, Länge, Gewicht, Menge, Zeitdauer; = iyattā [Amarakoṣa 3, 4, 13, 56.] [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha 3, 214.] [Medinīkoṣa ṇ. 61.] = varṣman [Amarakoṣa 3, 4, 18, 126.] = āyāma Kār. zu [Pāṇini’s acht Bücher 5, 1, 19.] ūrdhva [Kātyāyana’s Śrautasūtrāṇi 21, 4, 12. 1, 10, 12. 16, 8, 26. 18, 1, 5.] [Pāṇini’s acht Bücher 6, 2, 4.] prathamaṃ tatpramāṇānāṃ trasareṇuṃ pracakṣate [Manu’s Gesetzbuch 8, 132.] [Sūryasiddhānta 5, 13. 13, 5.] [GAUḌAP.] zu [SĀṂKHYAK. 3] (zugleich Erkenntnissmittel). aṇu adj. [Kaṭhopaniṣad 2, 8.] [Manu’s Gesetzbuch 8, 32.] [Mahābhārata 12, 6901.] pramāṇenātipravṛddhām von ungeheurem Umfange [Rāmāyaṇa 1, 28, 8. 48, 5. 2, 56, 8.] tulyaḥ pṛthvīpramāṇena bhāskaraḥ pratibhāti me [4, 60, 18.] [Suśruta 2, 22, 19. 309, 21.] [Raghuvaṃśa 18, 37. 41.] [Spr. 1866.] [KĀM. NĪTIS. 13, 16.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 11, 41. 24, 5.] kiṃpramāṇā bhūḥ [Sūryasiddhānta 12, 2.] grāsapramāṇā bhikṣā [Mārkāṇḍeyapurāṇa 29, 35.] vṛṣabhamatipramāṇam [Mahābhārata 1, 761.] [Rāmāyaṇa] [Gorresio 1, 29, 8.] [Kathāsaritsāgara 11, 44.] kaṭiśca tasyātikṛtapramāṇā [Mahābhārata 3, 10054.] keśāntiko brāhmaṇasya daṇḍaḥ kāryaḥ pramāṇataḥ [Manu’s Gesetzbuch 2, 46.] [Pāṇini’s acht Bücher 5, 2, 37, Vārttika von Kātyāyana. 7.] pramāṇarūpasaṃpanna (nistriṃśa) [Mahābhārata 4, 1339.] saro nalvapramāṇataḥ [Rāmāyaṇa 6, 82, 71.] [Suśruta 1, 24, 6. 125, 11. 2, 49, 2.] śayyāpramāṇādhika (gātra) [Mṛcchakaṭikā 48, 24.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 24, 9. 32, 6. 49, 8. 68, 14.] [Pañcatantra ed. orn. 6, 3.] pramāṇāyāmataḥ samaḥ (vipraḥ) Breite [Mahābhārata 1, 8080.] catuḥsauvarṇiko niṣko vijñeyastu pramāṇataḥ Gewicht [Manu’s Gesetzbuch 8, 137.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 83, 7.] brāhmasya tu kṣapāhasya yatpramāṇam [Manu’s Gesetzbuch 1, 68.] [Sūryasiddhānta 1, 19. 12, 50.] varpaśatapramāṇamāyuḥ [Pañcatantra 187, 10.] vayaḥ das Lebensalter [Mahābhārata 3, 2804.] bahūnyahaḥpramāṇāni [Mārkāṇḍeyapurāṇa 16, 32. 46, 41. 53, 2. 3.] evaṃkḷptapramāṇāni cchandāṃsi [Prātiśākhya zum Ṛgveda 17, 1.] die prosodische Länge eines Vocals [Pāṇini’s acht Bücher 1, 1, 50,] [Scholiast] pramāṇe tha layasthāne kiṃnarāḥ kṛtaniśramāḥ [Mahābhārata 2, 132. 138] (wo niśramaḥ st. niścayaḥ zu lesen ist). pāṭhe geye ca madhuraṃ pramāṇaistribhiranvitam (= druta, madhya, vilambita [Scholiast]) [Rāmāyaṇa 1, 4, 6 (3, 44 Gorresio).] nahi kaścitpramāṇaṃ te ratnānāṃ vetsyate naraḥ Menge [Harivaṃśa 9733.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 23, 2.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 54, 2.] pramāṇādhika (śvāsa) übermässig [Śākuntala 29.] svapramāṇānurūpaiḥ secanaghaṭaiḥ den physischen Kräften entsprechend [8, 23.] pramāṇena im Durchschnitt (nach [WEBER]) [WEBER, Jyotiṣa 42, 5.] —

2) n. Norm, Richtschnur; Autorität; = maryādā und pramātar [Amarakoṣa 3, 4, 13, 56.] [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] = satyavādin [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] grāmaḥ pramāṇam [Pāraskara’s Gṛhyasūtrāṇi 1, 9.] [LĀṬY. 6, 1, 11. 8, 1, 12. 10, 16, 13.] [Kauśika’s Sūtra zum Atuarvaveda 141.] dharmaṃ jijñāsamānānāṃ pramāṇaṃ paramaṃ śrutiḥ [Manu’s Gesetzbuch 2, 13.] ātmaupamyena puruṣaḥ pramāṇamadhigacchati [Spr. 1849] [?(= Mahābhārata 13, 5572).] sa yatpramāṇaṃ kurute lokastadanuvartate [Bhagavadgītā 3, 21] [?(Bhāgavatapurāṇa 6, 2, 4). 16, 24. Spr. 2104.] janmatastu pramāṇena jyeṣṭho rājā yudhiṣṭhiraḥ [Mahābhārata 1, 4506.] [Pāṇini’s acht Bücher 1, 2, 55.] [Harivaṃśa 8468. fg.] [Śākuntala 21.] [Hitopadeśa 110, 12.] tadvacaḥ pramāṇamākalayya [morgenländischen Gesellschaft 14, 574, 15.] [Nīlakaṇṭha 9.] [Scholiast] zu [Kātyāyana’s Śrautasūtrāṇi 23, 10, 11.] apramāṇavid [Bhāgavatapurāṇa 8, 9, 13.] pramāṇajña Beiw. Śiva’s [Śivanāmasahasra] sarvaṃ caitatpramāṇam so v. a. alles dieses gilt als Autorität [Kāśikīvṛtti] zu [Pāṇini’s acht Bücher 5, 2, 92.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 15, 70.] (brāhmaṇaḥ) pramāṇaṃ caiva lokasya [Manu’s Gesetzbuch 11, 84.] [Rāmāyaṇa 2, 101, 26.] śrutvā pramāṇaṃ bhavatī so v. a. du hast zu entscheiden [Nalopākhyāna 18, 12. 4, 31.] [Śākuntala 61, 8.] [Pañcatantra 25, 12.] [Hitopadeśa 8, 13.] pramāṇadṛṣṭo dharmo yam von Autoritäten anerkannt [Mahābhārata 1, 4722. 4572.] pāśaistvameva moktuṃ ca pramāṇam so v. a. du bist berechtigt [Harivaṃśa 8109.] strīpramāṇāḥ kuṭumbinaḥ nach den Weibern sich richtend [Pāṇini’s acht Bücher 5, 4, 116,] [Scholiast] pramāṇabhūta Beiw. Śiva’s [Śivanāmasahasra] Selten im pl.: pramāṇāni ca kurvīta teṣāṃ dharmān [Manu’s Gesetzbuch 7, 203.] pramāṇāni pramāṇajñaiḥ paripālyāni yatnataḥ . pramāṇaiḥ sthāpitāṃ saṃsthāṃ nātikramitumarhasi .. [Rāmāyaṇa Gorresio 1, 62. 26.] Richtet sich bisweilen nach dem Geschlecht des subst., auf das es bezogen wird: yadi vedāḥ pramāṇāste [Mahābhārata 3, 2037.] pramāṇā yadi te vayam [15793. 14, 1675.] pramāṇī [Pāṇini’s acht Bücher 5, 4, 116.] strī pramāṇī yeṣāṃ te strīpramāṇāḥ kuṭumbinaḥ [Scholiast] [Vopadeva’s Grammatik 6, 15. 16.] —

3) n. Mittel zu richtigem Wissen, Erkenntnissmittel, Beweismittel; = śāstra und hetu [Amarakoṣa] [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] [Colebrooke I, 266. 302.] [Yogasūtra 1, 6. 7.] [Kapila 1, 89. 103.] [Jaimini 1, 5.] [SĀṂKHYAK. 4.] [Sânkhya Philosophy 48.] [TARKAS. 27. 48.] kuśala [Kapila 1, 4.] dṛṣṭa [?2, 25. Yājñavalkya’s Gesetzbuch 2, 22. Spr. 2182. 2389. Mahābhārata 3, 2803. Prabodhacandrodaja 27, 19. Madhusūdanasarasvatī’s Prasthānabheda in Weber’s Indische Studien 1, 18, 6 v. u. Sāhityadarpana 35. 57. Pāṇini’s acht Bücher 8, 2, 97, Scholiast WASSILYEW 330] (Logik). —

4) n. richtiger Begriff, = pramā [Śabdaratnāvalī im Śabdakalpadruma] agninā siñcediti na pramāṇaṃ yogyatāvirahāt [TARKAS. 51.] —

5) n. viell. das Gefühl der Sicherheit, Unbefangenheit: stha [Harivaṃśa 5680.] atidurvṛtte durmedhe kekayakulapāṃsani . vañcayitvā tu rājānaṃ sapramāṇeva tiṣṭhase .. [Rāmāyaṇa 2, 37, 21.] sapramāṇam adv. [Dhūrtasamāgama 94, 12.] pramāṇakoṭyām in der grössten Unbefangenheit, nichts Schlimmes ahnend [Mahābhārata 1, 2241. 4996. 3, 542. 8, 4251. 9, 3149.] —

6) das erste Glied in der Regel de tri [Algebra 33.] —

7) Kapital (Gegens. Zinsen) [Algebra 39.] —

8) = ekatva, ekatā Einheit [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] —

9) n. = nitya beständig [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] —

10) m. a) Norm, Richtschnur, Autorität; s. u. 2. — b) Name eines grossen Feigenbaumes an der Gaṅgā [Mahābhārata 3, 41.] —

11) f. ī a) Norm, Richtschnur, Autorität; s. u. 2. — b) ein best. Metrum [Colebrooke II, 74. 118.] [Weber’s Indische Studien 8, 222. 329. fg. 468] (vgl. den Index). — Vgl. a .

--- OR ---

Pramāṇa (प्रमाण):—

1) [?Z. 22. fgg. Mahābhārata 2, 132 und Rāmāyaṇa 1, 4, 6] wohl Rhythmus; [Nīlakaṇṭha] zu [Mahābhārata 2, 132] : pramāṇe gītavādyatālānāṃ dhvanisāmye. divase viṃśatiḥ sargā geyā madhurayā girā . pramāṇairbahubhistatra yathoddiṣṭaṃ mayā purā .. [Rāmāyaṇa 7, 93, 10.] bahubhiḥ pramāṇairnānāsaṃkhyaślokaiḥ Comm. pāṭhyajātim pramāṇairbahubhirbaddhām [94, 3.] pramāṇairdhvaniparicchedasādhanairdrutamadhyavilambitāvṛttibhiḥ prāguktasthānairvā yuktām Comm. pramāṇakṛtaniścaya (so auch die ed. Bomb.) oder niśrama [Mahābhārata 2, 138] muss zu

3) gestellt werden; [Nīlakaṇṭha] : pramāṇaṃ pratyakṣānumānāgamādi . —

4) yaḥ pramāṇaṃ na jānāti sthāne vṛddhau tathā kṣaye kośe janapade daṇḍe na sa rājye vatiṣṭhate .. [Mahābhārata 5, 1103.] yastvetāni pramāṇāni yathoktānyanupaśyati [1104.] —

5) vgl. oben u. koṭi [2]).

--- OR ---

Pramāṇa (प्रमाण):—

1) caturaṅgulapramāṇe in einer Entfernung von vier Fingerbreiten [Spr. (II) 2907.]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

Pramāṇa (प्रमाण):——

1) n. (adj. Comp. f. ā) — a) Maass , Maassstab , Grösse , Umfang , Länge , Entfernung , Gewicht , Menge , Zieldauer. Insbes. — α) die prosodische Länge eines Vocals. — β) Tempo. — γ) die Uebereinstimmung der Bewegungen beim Tanze mit der Musik und dem Gesange [Saṃgitasārasaṃgraha 252.] — δ) das Maass der physischen Kräfte. — ε) das erste Glied in der Regel de tri. — ζ) das Maass eines Quadrats so v.a. eine Seite desselben [Śulbasūtra 1,46.] — η) Kapital (Gegensatz Zinsen ). — b) der richtige Maassstab , Norm , Richtschnur ; Autorität bhavatī pramāṇam so v.a. du hast zu entscheiden. Mit einem Infin. so v.a. die Etwas zu thun berechtigte Person. Selten Pl. bisweilen richtet sich das Geschlecht (f. ī) nach dem Substantiv , auf welches das Wort bezogen wird. — c) Mittel zu richtigem Wissen , Erkenntniss — , Beweismittel , Beweis — d) ein richtiger Begriff , — von (Loc.). — e) *Einheit. — f) * = nitya. —

2) m. — a) s.u.

1) b). — b) Nomen proprium eines umfangreichen Feigenbaumes an der Gaṅgā. —

3) f. ī — a) s.u. 1)b) ein best. Metrum.

context information

Sanskrit, also spelled संस्कृतम् (saṃskṛtam), is an ancient language of India commonly seen as the grandmother of the Indo-European language family (even English!). Closely allied with Prakrit and Pali, Sanskrit is more exhaustive in both grammar and terms and has the most extensive collection of literature in the world, greatly surpassing its sister-languages Greek and Latin.

Discover the meaning of pramana in the context of Sanskrit from relevant books on Exotic India

See also (Relevant definitions)

Relevant text

Related products

Like what you read? Consider supporting this website: