Kshama, Kṣamā, Kṣama, Kṣāma: 32 definitions

Introduction:

Kshama means something in Buddhism, Pali, Hinduism, Sanskrit, Jainism, Prakrit, Marathi, Hindi. If you want to know the exact meaning, history, etymology or English translation of this term then check out the descriptions on this page. Add your comment or reference to a book if you want to contribute to this summary article.

Kshama has 30 English definitions available.

The Sanskrit terms Kṣamā and Kṣama and Kṣāma can be transliterated into English as Ksama or Kshama, using the IAST transliteration scheme (?).

Images (photo gallery)

Languages of India and abroad

Sanskrit dictionary

[Deutsch Wörterbuch]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

Kṣama (क्षम):—(von 1. kṣam) v. l. im gaṇa pacādi zu [Pāṇini’s acht Bücher 3, 1, 134.]

1) adj. f. ā; ein auf kṣama ausgehendes comp. bewahrt den Ton des ersten Wortes nach [Pāṇini’s acht Bücher 3, 2, 1, Vārttika von Kātyāyana. 7.] a) geduldig [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha 2, 317.] vi.ṛgvarīṃ pṛthi.īmā vadāmi kṣa.āṃ bhūmim [Atharvavedasaṃhitā 12, 1, 29.] — b) ertragend, aushaltend, Widerstand leistend: kleśakṣama [Duaupadīpramātha 6, 14.] bahukṣamā [Kumārasaṃbhava 5, 40.] vapuḥ tapaḥkṣamam [Śākuntala 17.] nāvam -ūrmikṣamām [Mahābhārata 1, 5639.] — c) einer Sache gewachsen, tüchtig, vermögend, im Stande [Amarakoṣa 3, 4, 23, 144.] [Hemacandra’s Abhidhānacintāmaṇi 491.] [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa Manu’s Gesetzbuch 4. 5.] Die Ergänzung im loc.: kṛśānaśvāṃsamarthānadhvani kṣamān [Nalopākhyāna 19, 12.] sā hi rakṣaṇavidhau tayoḥ kṣamā [Raghuvaṃśa 11, 5.] im infin.: mahānta eva mahatāmarthaṃ sādhayituṃ kṣamāḥ [Pañcatantra V, 30.] vayaṃ tyaktuṃ na tāni kṣamāḥ [Śihlana’s Śāntiśataka 1, 4.] [Raghuvaṃśa 8, 59.] [Geschichte des Vidūṣaka 74.] kiṃcittatra vidhātumakṣamatayā [Sāhityadarpana 34, 6.] im comp. vorangehend: upakārakṣamaṃ mitram ein Freund der Einem einen Dienst zu erweisen vermag [Rāmāyaṇa 4, 7, 20.] agamanakṣama, gamanakṣama [63, 13.] karmanirmūlana [Bhartṛhari 3, 90.] paṅkajaparīhāsakṣame locane [1, 5.] [Hitopadeśa I, 27.] [Geschichte des Vidūṣaka 240.] [Hemacandra’s Abhidhānacintāmaṇi 309.] na sṛṣṭyādikṣamatvam [Scholiast] zu [Kapila 1, 95.] — d) gewogen: na hi te rāghavādanyaḥ kṣamaḥ puravare vaset [Rāmāyaṇa 2, 35, 31.] — e) erträglich: patikule tava dāsyamapi kṣamam [Śākuntala 123.] — f) geeignet, passend, angemessen, recht, erspriesslich; = yukta und hita [Amarakoṣa] [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] śrutvā ca kriyatāṃ kṣamam [Brāhmaṇavilāpa 3, 2.] [Rāmāyaṇa 4, 16, 50. 6, 89, 20.] avaśyaṃ tu kṣamaṃ vācyo mayā tvam [95, 55.] (samādeśam) yuktamiha cānyatra ca kṣamam [5, 47, 3.] na kṣamamidam [Mālavikāgnimitra 28, 21.] yadakṣamam (karma) [Bhāgavatapurāṇa 1, 14, 43.] ekatra ciravāsaśca kṣamo na ca mato mama [Mahābhārata 1, 6417.] yoṣitsu tadvīryaniṣekabhūmiḥ saiva kṣamā [Kumārasaṃbhava 3, 16.] [Rāmāyaṇa 5, 29, 9. 66, 15.] Mit dem gen. der Person: yatkṣamaṃ kauravāṇāṃ hitaṃ pathyaṃ dhṛtarāṣṭrasyaiva ca [Mahābhārata 3, 252.] kimetadvaḥ kṣamaṃ gāvo yanmāṃ nehābhinandatha [13, 3863. 14, 1704. 1706.] [Rāmāyaṇa 1, 1, 49. 23, 3. 3, 11, 18. 41, 39. 43, 36. 4, 9, 40. 14, 22. 32, 17. 49, 14. 16.] tadalaṃ te vanaṃ gatvā kṣamaṃ na hi vanaṃ tava [2, 28, 25.] yā kṣamā me gatirgantuṃ gamiṣye havyavāhanam [6, 101, 21.] [Bhāgavatapurāṇa 6, 3, 10.] [Kirātārjunīya 1, 45.] na hi mama harirājasaṃśrayātkṣamataramasti [Rāmāyaṇa 4, 23, 12.] bhavatsakāśamāgantuṃ kṣamaṃ mama na veti vai [Mahābhārata 14, 1703.] [Brāhmaṇavilāpa 1, 35.] [Rāmāyaṇa 2, 24, 17. 47, 9. 4, 14, 19. 23, 12.] sich zu Etwas eignend, Etwas entsprechend, das geeignete Object von oder für Etwas seiend; die Ergänzung im dat.: api kṣamaṃ no grahaṇāya welche (Kenntniss) auch von uns erfasst werden kann [Bhāgavatapurāṇa 3, 4, 18.] sa (dvijaḥ) kṣamastāraṇāya [Mahābhārata 3, 13424.] im gen.: malino hi yathādarśo rūpālokasya na kṣamaḥ . tathā vipakvakaraṇa ātmā jñānasya na kṣamaḥ .. [Yājñavalkya’s Gesetzbuch 3, 141.] im loc.: ye sya strīdarśane kṣamāḥ [Rāmāyaṇa 4, 38, 26.] im infin.: na sa kṣamaḥ kopayitum er ist nicht ein solcher, den man erzürnen dürfte [Rāmāyaṇa 4, 32, 20.] na sā bhedayituṃ kṣamā nicht kann sie abwendig gemacht werden [Mahābhārata 1, 7423.] im comp. vorangehend: tāraṇa [3, 13425.] sparśa berührbar [Śākuntala 27.] upabhoga [4, 4.] dṛṣṭikṣamā sehenswerth [Vikramorvaśī 84.] vanavāsakṣamāḥ kriyāḥ [Rāmāyaṇa 2, 30, 42.] deśakāla [5, 49, 1. 7.] āyati für die Zukunft sich eignend, in der Folge Nutzend versprechend [Manu’s Gesetzbuch 7, 208.] [Rāmāyaṇa 4, 14, 32.] anāyati [Pañcatantra III, 113.] devīśabdakṣamā [Mālavikāgnimitra 87.] [Śākuntala 21. 164.] [Raghuvaṃśa 1, 13. 9, 50.] —

2) m. ein Beiname Śiva’s (der Geduldige) [Śivanāmasahasra] —

3) f. kṣamā a) Geduld, Langmuth, Nachsicht, indulgentia [Amarakoṣa] [Hemacandra’s Abhidhānacintāmaṇi 391.] [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] bāhye cādhyātmike caiva duḥkhe cotpādite kvacit . na kupyati na vā hanti sā kṣamā parikīrtitā .. [Bṛhaspati im Śabdakalpadruma] [Manu’s Gesetzbuch 6, 92. 11, 245.] kṣamayā pṛthivīsamaḥ [Rāmāyaṇa 1, 1, 19.] kṣamā rūpaṃ tapasvinām [Cāṇakya 46.] vipadi dhairyamathābhyudaye kṣamā [Bhartṛhari 2, 53.] nāyaṃ bhīṣmo rhati kṣamām [Mahābhārata 2, 1554.] tattvayā na kṣamā kāryā śatrūnprati kathaṃ ca na [3, 1027.] brāhmaṇeṣu kṣamānvitaḥ [Manu’s Gesetzbuch 7, 32.] na cetkṣamāmapyahamasya kuryām [Śihlana’s Śāntiśataka 3, 9.] badhārhau vāṃ vimuñcāmi kṣamayā [Rāmāyaṇa 6, 1, 31.] kṣamānvitaṃ śauryam [Hitopadeśa I, 154.] [Rāmāyaṇa 1, 34, 33. 34.] [Suśruta 1, 122, 19.] [Bhartṛhari 2, 70.] [Raghuvaṃśa 1, 22. 18, 8.] Personif. [Harivaṃśa 14035.] [Prabodhacandrodaja 74, 2.] eine Tochter Dakṣa’s und Gemahlin Pulaha's [Viṣṇupurāṇa 54.] — b) Widerstand [Pāṇini’s acht Bücher 1, 3, 33,] [Scholiast] — c) die Erde (vgl. 2. kṣam, kṣmā) [Amarakoṣa] [Trikāṇḍaśeṣa 2, 1, 1.] [Hemacandra’s Abhidhānacintāmaṇi 936.] [Hemacandra’s Anekārthasaṃgraha] [Medinīkoṣa] kṣamātale [Rājataraṅgiṇī 5, 334.] kṣamāmaṇḍala [Prabodhacandrodaja 35, 15.] — d) ein Beiname der Durgā [Mathurānātha] zu [Amarakoṣa] [Durgārcātattva] und [Devīpurāṇa im Śabdakalpadruma] — e) Nomen proprium einer Hirtin [BRAHMAV. Pāṇini’s acht Bücher im Śabdakalpadruma] — f) Name eines Baumes, Acacia Catechu Willd. (khadira) [Rājanirghaṇṭa im Śabdakalpadruma] — g) Name eines Metrums (s. utpalinī) [Colebrooke II, 161 (VIII, 6). 86.] — h) Nacht (falsche Form für kṣapā) [Śabdaratnāvalī im Śabdakalpadruma] — Vgl. akṣama, akṣamā .

--- OR ---

Kṣāma (क्षाम):—(von 1. kṣā) adj. f. ā mit Bed. eines partic. praet. pass. [Pāṇini’s acht Bücher 8, 2, 53.] [Vopadeva’s Grammatik 26, 99.]

1) versengt, angebrannt: puroḍāśa [Kātyāyana’s Śrautasūtrāṇi 25, 8, 18.] sakṣāmakarṣa [The Śatapathabrāhmaṇa 3, 2, 3, 21.] kṣāmakarṣamiśra [2, 5, 2, 46.] —

2) ausgedorrt, vertrocknet; abgemagert, abgefallen; schlank [Hemacandra’s Abhidhānacintāmaṇi 449.] [Śabdaratnāvalī im Śabdakalpadruma] kṣāmakaṇṭha (ein Büsser) [Mahābhārata 3, 10326.] kṣutkṣāmakaṇṭha [Pañcatantra 20, 25. 32, 7. 38, 4. 169, 12. 193, 5.] deha [Ṛtusaṃhāra 6, 28.] [Kathāsaritsāgara 2, 51.] mukha [Śākuntala 180.] kapolau [180.] [Dhūrtasamāgama 80, 14.] kṣāmo vivarṇavaktraśca [Suśruta 2, 245, 5. 194, 7. 403, 16. 406, 17.] [Yājñavalkya’s Gesetzbuch 1, 80.] [Meghadūta 87.] [Kathāsaritsāgara 4, 29.] [Bhāgavatapurāṇa 3, 21, 46. 23, 5. 9, 10, 30.] kṣutkṣāma [Pañcatantra II, 200. 131, 2.] [Bhartṛhari 1, 63. 2, 22.] [Rājataraṅgiṇī 5, 433.] udara [Bhartṛhari 1, 92.] bhujāvallarī [Sāhityadarpana 57, 5.] madhye kṣāmā [Meghadūta 80.] [Mālavikāgnimitra 42.] kṣāmāḥ pārāśarāḥ [Pravarādhyāya] in [Weber’s Verzeichniss 58.] —

3) schwach, gering, unbedeutend [Śabdaratnāvalī im Śabdakalpadruma] von der Stimme: kṣāmasvara [Rāmāyaṇa 3, 58, 14.] [Suśruta 1, 260, 3. 2, 487, 4. 518, 20.] kṣāmabhāṣita [Rājataraṅgiṇī 5, 219.] kṣāmākṣarollāpinī [Amaruśataka 36.] kṣāmacchāyaṃ bhavanam [Meghadūta 78, v. l.] für mandacchāya. kṣāma = dorgraha kräftig(!) [Hārāvalī 127.] — Vgl. kṣāmavant und vikṣāma .

--- OR ---

Kṣama (क्षम):—

1) c) mahatyalpe pyupāyajñaḥ samameva bhavetkṣamaḥ [Spr. 2142.] babhūva jaḍavatso pi siddhāntaṃ kartumakṣamaḥ [Oxforder Handschriften 23,b, Nalopākhyāna 5.] — e) adharmayuktaiścapalairapaṇḍitairna pāpamitraiḥ saha vartituṃ kṣamam [Spr. 2729.] —

3) a) Zahmheit (einer Gazelle) [Rāmāyaṇa 3, 49, 25.] — c) [Spr. 552.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 28, 10.] [PAÑCAR. 3, 2, 27.] yamapatnī [Oxforder Handschriften 23,b,6.] Erdboden [Bhaṭṭikavya 3, 22.] Erde als Stoff [Oxforder Handschriften 104,b,28.] — d) als Verfasserin von Mantra bei den Śākta [101,b,8.] — g) {Ç} [Weber’s Indische Studien 8, 386.] —

4) m. eine Art Sperling [Rājanirghaṇṭa im Śabdakalpadruma] u. gṛhakartar . — Vgl. bahu .

--- OR ---

Kṣāma (क्षाम):—

2) [Z. 5 lies 58 Stenzler 180.]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

Kṣama (क्षम):——

1) Adj. (f. ā) — a) geduldig. — b) ertragend , aushaltend , Widerstand leistend ; die Ergänzung im Comp. vorangehend. — c) einer Sache gewachsen , tüchtig , vermögend , im Stande seiend ; die Ergänzung im Loc. , Infin. oder im Comp. vorangehend. — d) Jmd (Gen.) gewogen. — e) erträglich. na pāpamitraiḥsahavartituṃ kṣamam mit schlechten Freunden zu verkehren ist unerträglich [Indische sprüche 5954.] — f) geeignet , passend , angemessen , recht , erspriesslich ; mit Gen. der Person. — g) sich zu Etwas eignend , Etwas entsprechend , das geeignete Object von oder für Etwas seiend ; die Ergänzung im Dat. , Gen. , Loc. , Infin. oder im Comp. vorangehend. Ein Infin. und ein im Comp. vorangehendes Nom. act. ([214,22]) ist passivisch zu übersetzen. —

2) m. — a) Beiname Śiva's. — b) *eine Art Sperling.

3) f. kṣamā — a) Geduld , Langmuth , Nachsicht , indulgentia ; mit Loc. der Person. kṣamāṃ kar Nachsicht üben gegen , Geduld haben mit ( prati oder Gen.). Auch personificirt , insbes. als Tochter Dakṣa's. — b) Zahmheit (einer Gazelle). — c) *Widerstand. — d) die Erde , Erdboden , Erde als Stoff. — e) Bez. der Zahl Eins [Gaṇitādhāya 1,23.] — f) Beiname der Durgā. — g) *Acacia Catechu. — h) ein best. Metrum. — i) Nomen proprium — α) einer Hirtin. — β) einer Verfasserin von Mantra bei den Śākta. — γ) *eines Flusses , = vetravatī [Galano's Wörterbuch] — k) *fehlerhaft für kṣapā Nacht.

--- OR ---

Kṣāma (क्षाम):—Adj. (f. ā) —

1) etwa verkohlend [Maitrāyaṇi 1,8,9.] —

2) versengt , angebrannt [Jaimini's Mimāṃsādarśana 6,4,17.] —

3) ausgedörrt , vertrocknet , abgemagert , abgefallen , schlank.

4) schwach , gering , unbedeutend ; insbes. von der Stimme. —

5) *stark , kräftig.

context information

Sanskrit, also spelled संस्कृतम् (saṃskṛtam), is an ancient language of India commonly seen as the grandmother of the Indo-European language family (even English!). Closely allied with Prakrit and Pali, Sanskrit is more exhaustive in both grammar and terms and has the most extensive collection of literature in the world, greatly surpassing its sister-languages Greek and Latin.

Discover the meaning of kshama or ksama in the context of Sanskrit from relevant books on Exotic India

See also (Relevant definitions)

Relevant text

Like what you read? Consider supporting this website: