Bhash, Bhaṣ, Bhāṣ, Bhās: 12 definitions

Introduction:

Bhash means something in Hinduism, Sanskrit, Hindi, biology. If you want to know the exact meaning, history, etymology or English translation of this term then check out the descriptions on this page. Add your comment or reference to a book if you want to contribute to this summary article.

Bhash has 11 English definitions available.

The Sanskrit terms Bhaṣ and Bhāṣ can be transliterated into English as Bhas or Bhash, using the IAST transliteration scheme (?).

Languages of India and abroad

Sanskrit dictionary

[Deutsch Wörterbuch]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

Bhaṣ (भष्):—, bhaṣati bellen, anbellen [DHĀTUP. 17, 44] (bhartsane; [Vopadeva’s Grammatik] : bukke, piśunoktau). śvā bhaṣan [Mahābhārata 1, 5249. fg.] prasupte hi yathā siṃhe śvānastasmiṃsamāgatāḥ . bhaṣeyuḥ sahitāḥ sarve tatheme vasudhādhipāḥ .. [2, 1424.] vārayanbhaṣato (so ist wohl st. bhāṣato zu lesen) vṛkān [Rājataraṅgiṇī 2, 88.] bhaṣitum [Mahābhārata 13, 2198.] bhaṣante [2, 1425.] tapasvinaṃ saṃparipūrṇavidyaṃ bhaṣanti haivaṃ śvatarā . [3, 15641.] yathā ca svagṛhasthaḥ śvā vyāghraṃ vanagataṃ bhaṣet . tathā tvaṃ bhaṣase karṇa naravyāghraṃ dhanaṃjayam .. [8, 1807.] keṣāṃ senāṃ śvāpadāścābhaṣanta [6, 742.]

--- OR ---

Bhas (भस्):—

--- OR ---

Bhāṣ (भाष्):—1. , bhāṣate (ep. auch bhāṣati) [DHĀTUP. 16, 11.] reden, sprechen, plaudern, sagen: vyasyevā.ṣyau bhāṣeta [Taittirīyabrāhmaṇa 2, 3, 9, 9.] bhāṣamāṇā upāsate [Aitareyabrāhmaṇa 5, 33.] samujjvalayateti bhāṣeran [Śāṅkhāyana’s Brāhmaṇa 17, 9.] [Manu’s Gesetzbuch 8, 361.] [Sundopasundopākhyāna 4. 16.] [Nalopākhyāna 24, 31.] [Mahābhārata 1, 7187.] [Rāmāyaṇa 1, 39. 9.] [Śākuntala 30.] [Kathāsaritsāgara 4, 73.] babhāṣire [?78. 18, 19. 32, 20. Bhāgavatapurāṇa 8, 9, 12. Brahmapurāṇa in Lassen’s Anthologie (II) 54, 20.] ityabhāṣiṣṭhāḥ [Bhaṭṭikavya 9, 122.] abhāṣiṣata [15, 6.] yathā ca bhāṣanti parasparaṃ te [Mahābhārata 1. 7186.] mama bhāṣataḥ [3, 10933. 4, 1908.] priyaṃ bhāṣase [The Śatapathabrāhmaṇa 14, 5, 4, 4.] vācam [9, 1, 8.] [Manu’s Gesetzbuch 8, 95.] [Daśaratha’s Tod 2, 6.] [Nalopākhyāna 18, 7.] [Mahābhārata 1, 5665.] idaṃ babhāṣe [4, 223.] [Rāmāyaṇa 2, 78, 19.] [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 8, 19.] [Raghuvaṃśa 7, 63.] [Kumārasaṃbhava 5, 63.] prajñāvādān [Spr. 266. 2225. 3469.] bahu bhāṣyate (= bhāṣiṣyate Schol.) aupadharmyam [Bhāgavatapurāṇa 2, 7, 37.] [Bhaṭṭikavya 8, 75.] [Lassen’s Anthologie (II) 92, 3.] anṛtaṃ bhāṣatu [Mahābhārata 13, 4577. 6643.] bahiścedbhāṣyate (bhāṣā) dharmānniyatādvyāvahārikāt [Manu’s Gesetzbuch 8, 164.] bhāṣita gesprochen [Amarakoṣa 3, 2, 57.] yathā bhāṣitamāditaḥ [Manu’s Gesetzbuch 8, 216.] [Rāmāyaṇa 1, 3, 4.] [Rāmāyaṇa] [Gorresio 2, 58, 12. 9, 27.] tvayaikamīśaṃ prati sādhu bhāṣitam [Kumārasaṃbhava 5, 81.] n. das Sprechen, Rede, Sprache [Amarakoṣa 1, 1, 5, 1.] [Hemacandra’s Abhidhānacintāmaṇi 241.] na caivāsyānukurvīta gatibhāpitaceṣṭitam [Manu’s Gesetzbuch 2, 199. 8, 26.] śṛṇuyāccārāṇāṃ gūḍhabhāṣitam [Yājñavalkya’s Gesetzbuch 1, 329.] [Mahābhārata 1, 8060.] [Rāmāyaṇa 1, 22, 1.] tṛṇavadbhāṣitaṃ tāsāṃ tulayāmāsa [5, 56, 91.] [Harivaṃśa 3894.] [Suśruta 1, 250, 13.] [Raghuvaṃśa 8, 58.] kalyāṇa [KĀM. NĪTIS. 5, 28.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 46, 97.] [Bhāgavatapurāṇa 5, 14, 28.] [Prabodhacandrodaja 86, 10.] [Spr. 886. 5278.] guru [Pañcatantra I, 356.] mātṛbhāṣitaiḥ [Mārkāṇḍeyapurāṇa 26, 2.] mama bhāṣitaṃ kartavyaṃ [Vetālapañcaviṃśati] in [Lassen’s Anthologie (II) 10, 3.] [Gītagovinda 2, 12] (am Ende eines adj. comp. f. ā): vgl. kūṭārthabhāṣita, durbhāṣita, su . Mit dem acc. der Person zu Jmd reden, anreden [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 66, 29.] [Raghuvaṃśa 2, 46. 3, 51.] [Geschichte des Vidūṣaka 65. 306.] [Kathāsaritsāgara 6, 16.] bhāṣyamāṇo mayāsakṛt [Mahābhārata 3, 2747.] [Rāmāyaṇa 4, 2, 16.] tau tapodhanairityabhāṣipātām [Bhaṭṭikavya 2, 27. 37.] sādhu bhāṣeta bhāṣitaḥ [KĀM. NĪTIS. 5, 24.] [Bhāgavatapurāṇa 8, 20. 1.] mit doppeltem acc.: kṣitipālam tamevārthamabhāṣata [Raghuvaṃśa 2, 51.] [Bhaṭṭikavya 2, 46.] tato mayā tvam tīkṣṇāni vacāṃsi bhāṣitaḥ [Rāmāyaṇa 4, 36. 21.] reden von, über, sich aussprechen über: iti sma saṃdhiṃ khalu saṃdhivittamā babhāṣire pūrvatarā maharṣayaḥ [KĀM. NĪTIS. 9, 78.] bhāṣetānnasaṃsiddhim er melde, dass das Essen fertig sei. [GOBH. 1, 4, 2. 6, 16.] yo nyathā santamātmānamanyathā satsu bhāṣate wer sich bei Guten für einen Andern ausgiebt, als er ist, [Spr. 2546.] nennen: gītiṃ tām bhāṣante [Śrutabodha 5. 19.] kṣetrajña iti bhāṣitaḥ [Mahābhārata 12, 11649.] beim Sprechen gebrauchen. anwenden: bhāṣikebhyo dhātubhyo naigamāḥ kṛto bhāṣyante [Yāska’s Nirukta 2, 2. 3. 6, 30. 31.] upasargairnipātaiśca tattu paṇḍitamāninaḥ . kecitsaṃyojya bhāṣante [Suśruta 2, 26, 6. 7.] — In der Stelle vārayanbhāṣato vṛkān [Rājataraṅgiṇī 2, 88] ist wohl bhaṣato zu lesen. — caus. aor. ababhāṣat und abībhaṣat [Pāṇini’s acht Bücher 7, 4, 3.] [Vopadeva’s Grammatik 18, 3.]

1) Jmd reden machen, zu sprechen veranlassen: bhāṣayati devadattam [Pāṇini’s acht Bücher 1, 4, 52, Vārttika von Kātyāyana. 3,] [Scholiast] revatyṛkṣaṃ ca patitaṃ kumudādrau samantataḥ . bhāṣayāmāsa sahamā vanakandaranirjharam .. [Mārkāṇḍeyapurāṇa 75, 22.] —

2) sagen, sprechen: itīva manyeta na bhāṣayeta [Mahābhārata 5, 1698.] — anu

1) Jmd (acc.) nachrufen, zurufen [The Śatapathabrāhmaṇa 5, 4, 1, 9.] sahobhau varatāṃ dharmamiti vācānubhāṣya . kanyāpradānamabhyarcya prājāpatyo vidhiḥ smṛtaḥ .. [Manu’s Gesetzbuch 3, 30.] reden —, sprechen zu (acc.) [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 2, 3.] [Bhāgavatapurāṇa 3, 21, 33.] sich unterhalten mit (acc.) [Rāmāyaṇa 2, 50, 36 (47, 27 Gorresio).] antworten [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 37, 1.] sagen, sprechen: yattvamevamanubhāṣase [3, 3, 2.] smaranmadanubhāṣitam meine Rede, meine Worte [Bhāgavatapurāṇa 7, 7, 1.] sprechen von Etwas (acc.), vorgeben [Mahābhārata 12, 3286.] —

2) bekennen: yathā yathā naro dharmaṃ svayaṃ kṛtvānubhāṣate . tathā tathā tvacevāhistenādharmeṇa mucyate .. [Manu’s Gesetzbuch 11, 228.] [Mahābhārata 13, 5538.] —

3) Jmds (acc.) Worten trauen: bhīṣmadroṇau yadā rājā na samyaganubhāṣate [Mahābhārata 5, 1966.] — In der Stelle [Harivaṃśa 10969] prasṛtairmadhurairvākyaistattvārthamanu bhāṣitaiḥ ist anu zum vorhergehenden acc. zu ziehen; die neuere Ausg. liest aber madhu st. anu . Vgl. anubhāṣaṇa . — caus.

1) sich unterhalten mit (acc.) [Rāmāyaṇa ed. Bomb. 2, 50, 50] (anubhāṣya ca st. anubhāṣayan die anderen Ausgg.). —

2) lesen, als Erkl. von anuvācay [Scholiast] zu [Śākuntala 17, 4.] — apa schmähen: na kevalaṃ yo mahato pabhāṣate śṛṇoti tasmādapi yaḥ sa pāpabhāk [Kumārasaṃbhava 5, 83.] — abhi anreden, sprechen zu (acc.) [Vājasaneyisaṃhitā 23, 23.] [LĀTY. 3, 3, 3.] bhobhavatpūrvakaṃ tvenamabhibhāṣeta [Manu’s Gesetzbuch 2, 128. 11, 223.] [Nalopākhyāna 3, 11.] [Sundopasundopākhyāna 1, 15.] [Brāhmaṇavilāpa 3, 1.] [Nalopākhyāna 3, 16.] [Mahābhārata 1, 5289. 6181. 3, 2425. 4, 515.] [Harivaṃśa 4913.] [Rāmāyaṇa 2, 9, 19. 12, 48. 78, 23. 92, 2.] [Mṛcchakaṭikā 158, 16.] [Kathāsaritsāgara 35, 63.] [Bhāgavatapurāṇa 3, 14, 32.] ata.tvāmabhibhāṣāmi [Mahābhārata.3,16758. 14,2891.] [Oxforder Handschriften 238,b,2.] anyonyamabhibhāṣataḥ (kaṅkāṃśca gṛdhrāṃśca) [Mahābhārata 8, 2170.] abhyabhāṣanparasparam [52.] śrīrabhibhāṣyamāṇā devyā [13, 511.] mantriṇā punarahamāhūyābhyabhāṣiṣi [Daśakumāracarita 116, 2.] iti rājñā tenābhibhāṣitāḥ [Harivaṃśa 11034 (S. 790).] na mādṛśī tvāmabhibhāṣṭumarhati [Mahābhārata 3, 15603.] abhibhāṣitum [Rāmāyaṇa 2, 18, 3.] sich unterhalten mit (instr.) [Manu’s Gesetzbuch 4, 57. 8, 355.] sprechen, mit dem acc. der Sache: ślakṣṇāṃ vāṇīṃ nirābādhāṃ madhurāṃ pāpavarjitām . svāgatenābhibhāṣante te [Mahābhārata 13, 6644.] vacaḥ [Rājataraṅgiṇī 3, 19.] [Spr. 2851.] yamadūtābhibhāṣitam Rede, Worte [Bhāgavatapurāṇa 6, 2, 1. 17, 36.] Etwas zu Jmd sprechen, mit dopp. acc. [Nalopākhyāna 7, 15.] [Rāmāyaṇa 2, 37, 1.] Etwas mittheilen, erzählen: abhyabhāṣata tatsarvaṃ śikṣitaṃ puruṣottamāt [Bhāgavatapurāṇa 8, 6, 30.] sprechen von: na cābhibhāṣase kiṃcidāhāram [Mahābhārata 12, 13839.] evaṃ cintayatāṃ teṣāṃ bahvarthamabhibhāṣatām [Harivaṃśa 10353.] nṛtye (nṛtte ed. Bomb.) vā ko bhibhāṣyate genannt, gerühmt [Mahābhārata 13, 809.] verkünden: jayaṃ caivābhyabhāṣata [Rāmāyaṇa 1, 28, 13.] bekennen: enaḥ [Manu’s Gesetzbuch 11, 103.] sagen, sprechen ohne Object: akrūro dadate maṇimityabhibhāṣante so pflegt man zu sagen [Yāska’s Nirukta 2, 2.] andhaṃ tama ityabhibhāṣante [5, 1.] [Nalopākhyāna 3, 3.] [Rāmāyaṇa 1, 60, 1. 2. 64, 9.] [Spr. 1280.] [Kathāsaritsāgara 7, 4. 15, 83. 43, 121. 45, 5.] guṇaśarmābhibhāṣata (sic) [49, 72.] [Rājataraṅgiṇī 6, 55.] evamevābhibhāṣantaḥ [Mahābhārata 3, 2549. 12, 6363.] [Rāmāyaṇa 2, 85, 8.] — Vgl. abhibhāṣaṇa fgg. — pratyabhi s. pratyabhibhāṣin . — samabhi mit einander reden: uccaiḥ samabhibhāṣantau [Mahābhārata 3, 12697.] — ava, bhāṣita viell. geschmäht (vgl. apa) [KĀM. NĪTIS. 17, 23.] avabhāṣayat [Mahābhārata 12, 8345] und avabhāṣitā [7, 6672] fehlerhaft für avabhāsayat und avabhāsitā, wie die ed. Bomb. liest. — Vgl. avabhāṣaṇa . — ā anreden, reden zu (acc.) [Mahābhārata 1, 74.] athābabhāṣe kalyāṇī vācā madhurayā nṛpam [?6562. 3, 2765. 4, 60. 12, 308. Rāmāyaṇa 1, 43, 26. 44, 5 (45, 5 Gorresio). 2, 49, 13. Sāhityadarpana 59, 17.] kurute nālāpamābhāṣitā [Spr. 1230.] Etwas sagen, sprechen, mittheilen: duruktasya bhayādrājannābhāṣante ca kiṃ ca na [Mahābhārata 13, 501.] [Kathāsaritsāgara 17, 84.] ābhāṣita [Harivaṃśa 8409.] pratīpavacanaṃ sakhyā sahābhāṣate zur Freundin gewendet sprechen [Spr. 396.] mit doppeltem acc.: bharaṃ vahāmumābhāṣi rāmeṇa vacaḥ kanīyān [Bhaṭṭikavya 3, 51.] benennen: atyagnirityābhāṣyate [Suśruta 1, 128, 9.] sagen, sprechen, ausrufen ohne Object [Mahābhārata 18, 66.] [Raghuvaṃśa 6, 82. 14, 44.] āḥ kimetaditi krodhādābhāṣya [Mārkāṇḍeyapurāṇa 82, 35.] — Vgl. ābhāṣa fgg. — vyā anreden, sprechen zu: vyābhāṣamāṇāścānyonyaṃ na me jīvanvimokṣyase [Mahābhārata 3, 15169.] vyābhāṣitāni Reden [Rāmāyaṇa 4, 1, 31.] aussprechen: duḥkhavyābhāṣita schwer auszusprechen [Mahābhārata 13, 4485. 4489.] — Vgl. vyābhāṣaka . — samā anreden, sagen zu [Mahābhārata 6, 31. 4850.] [Harivaṃśa 6952.] tatropaviṣṭastānvīrānyathāprīti yathāvayaḥ . samābhāṣya yaduśreṣṭhānuvāca puruṣottamaḥ .. [9057.] [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 108, 37. 4, 10, 23. 6, 16, 1.] [Bhāgavatapurāṇa 6, 14, 16.] ityanyonyaṃ samābhāṣya [Mahābhārata 1, 4198.] mittheilen: athābravīnmaghavā pratyayaṃ svaṃ samābhāṣya tam [13, 4589.] — Vgl. samābhāṣaṇa . — ud, udbhāṣita [Mahābhārata 13, 7302] und [PAÑCAR. 4, 3, 30] fehlerhaft für udbhāsita . — pari

1) Jmd (acc.) zusprechen, zureden, admonere [Mahābhārata 1. 4287. 7, 2539.] [Harivaṃśa 7324.] —

2) anreden [Rāmāyaṇa 5, 38, 20.] —

3) aussprechen, erklären: oṃkārajananāttāsāṃ mahattvaṃ paribhāṣyate [Gṛhyasaṃgrahapariśiṣṭa 2, 18.] śāsanaṃ yadi vā śrutvā (so die neuere Ausg.) mama tau paribhāṣitam u.s.w. [Harivaṃśa 4219.] pūrvācāryāḥ paribhāṣante anyapadārtho bahuvrīhiḥ lehren [Kāśikīvṛtti] zu [Pāṇini’s acht Bücher 1, 2, 57.] [Mitākṣarā 268, 11.] — Vgl. paribhāṣaṇa fgg. — pra sprechen: jānannapi kasmādevaṃ prabhāṣase [Mahābhārata 1, 3012. 6677. 2, 1397. 13, 2422.] [Harivaṃśa 10336.] [Rāmāyaṇa 3, 51. 25. 4, 63, 6. 5, 90. 39.] [Spr. 5385.] [KĀM. NĪTIS. 8, 28.] [Bhāgavatapurāṇa 3, 16, 16. 9, 21, 14.] yamasyoccaiḥ prabhāṣataḥ [Mahābhārata 13, 3476.] aprabhāṣantyaḥ [Harivaṃśa 7061.] sagen, sprechen, verkünden, mittheilen, auseinandersetzen; mit dem acc. der Sache: satyaṃ mātā prabhāṣate [Mahābhārata 3, 16669.] kuśalam [4, 241.] vacanam [Harivaṃśa 12173.] [Rāmāyaṇa 2, 98, 17 (107, 7 Gorresio).] sthitadhīḥ kiṃ prabhāṣeta [Bhagavadgītā 2, 54.] [Rāmāyaṇa 2, 96, 14.] priyāṇi [Spr. 2513.] [Bhāgavatapurāṇa 2, 3, 25.] [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 46, 97.] kariṣyanna prabhāṣeta dharmakāmārthakāryāṇi ausplaudern [Spr. 3871.] yathārūpo ntarātmā te tathārūpaṃ prabhāṣase verkünden, offenbaren [Mahābhārata 5, 41.] [Bhāgavatapurāṇa 5, 9, 9.] dharmān [8, 16. 13. 9, 4, 10.] prabhāṣyate [Oxforder Handschriften 65,a,26.] sarvaṃ sādhu suyuktaṃ ca bhavānarthaṃ prabhāṣate [Rāmāyaṇa 4, 62, 2.] vacanaṃ dhanadena prabhāṣitam gesprochen [Mahābhārata 3, 11829. 12, 383. 14, 2886.] [Rāmāyaṇa 2, 79, 16.] haṃsavalguprabhāṣita Rede [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 68, 7.] [Mahābhārata 3, 2282.] [Harivaṃśa 11874] (wo vielleicht prabhāṣitam zu lesen ist). evaṃ prabhāṣyate wird genannt [Bhāgavatapurāṇa 3, 11, 14.] prabhāṣita erklärt [Suśruta 1, 13, 14.] sich unterhalten mit (acc.): na cāhaṃ puruṣānanyānprabhāṣeyaṃ kathaṃ ca na [Mahābhārata 3, 2599.] — Vgl. prabhāṣaṇa fg. — saṃpra sprechen: tvayyevaṃ saṃprabhāṣati [Mahābhārata 12, 5836.] sagen —. sprechen zu (acc.): yathā māṃ saṃprabhāṣase [5, 568.] verkünden, offenbaren, hersagen: yādṛśaḥ puruṣasyātmā tādṛśaṃ saṃprabhāṣase [41.] asyā devyāḥ patirnāsti yādṛśaṃ saṃprabhāṣase [3, 14266.] padmāgre caturo vedāṃsaṃprabhāṣadbṛhaspatiḥ (ṣaṇmāsāṃścaturo vedāṃsaṃbabhāṣe bṛ die neuere Ausg.) [Harivaṃśa 11872.] — prati entgegen sagen d. i. antworten oder sprechen zu; mit dem acc. der Person [Nalopākhyāna 2, 19. 18, 13. 19, 1.] [Mahābhārata 1, 5294.] (śivāḥ acc.) tāstadā pratyabhāṣanta rāsabhāḥ [2, 2696. 3, 2370. 2419. 2422. 2425. 5, 7005.] anyonyaṃ pratyabhāṣanta [6, 2184.] [Rāmāyaṇa 1, 8, 29. 2, 35, 23. 57, 27. 66, 2.] [Rāmāyaṇa Gorresio 1, 74, 15. 2, 74, 17.] [Kathāsaritsāgara 16, 20. 27, 85. 28, 154.] [Bhāgavatapurāṇa 1, 15, 2] (bhāṣitum) . [8, 12, 14.] [Pañcatantra 193, 13.] [Bhaṭṭikavya 5, 39.] pratyabhāṣam [Mahābhārata 5, 7124. 7145.] pratibhāṣyatām [Rāmāyaṇa 2, 57, 29.] mit dem acc. der Sache: yattvayābhihitaṃ vākyaṃ mayā ca pratibhāṣitam [Harivaṃśa 9621.] tatpratibhāṣitaṃ vacaḥ [Rāmāyaṇa 4, 27, 21.] erzählen, mittheilen: śaṃkarasyomayā sārdhaṃ saṃvādaṃ pratyabhāṣata [Mahābhārata 13, 6338.] nennen: tāmupagītiṃ pratibhāṣante [Śrutabodha 6.] — pratyabhāṣanta [Rājataraṅgiṇī 6, 327] fehlerhaft für pratyabhāsanta . Vgl. pratibhāṣā . — saṃprati antworten [Rāmāyaṇa 5, 68, 1.] — vi

1) schmähen: māmeva hi viśeṣeṇa vibhāṣya (= paruṣamuktvā Schol.) parigarhase [Mahābhārata 5, 4234.] (tam) vibhāṣyābhyahanadrājandivyenāstreṇa [Harivaṃśa 7500.] vibhāṣyaghātinaḥ kecittathā cakṣurhano pare [Mahābhārata 13, 2156.] —

2) vibhāṣita einen Wechsel zulassend, so und auch anders sein könnend: vibhāṣitaguṇa [Yāska’s Nirukta 10, 17.] pratyārambho vibhāṣitaḥ [Kauśika’s Sūtra zum Atuarvaveda 141.] [Pāṇini’s acht Bücher 7, 3, 25. 8, 1, 74.] [Siddhāntakaumudī] zu [Pāṇini’s acht Bücher 7, 2, 10.] — Vgl. vibhāṣā . — saṃvi sprechen zu: anyonyaṃ saṃvibhāṣyaivam [Mahābhārata 12, 12367.] — sam

1) sich unterhalten, sprechen mit: evaṃ saṃbhāṣamāṇau [Mahābhārata 5, 7473.] [Rāmāyaṇa 3, 68, 40.] iti saṃbhāṣatāṃ vācaṃ śrutvā [Mahābhārata 1, 5190.] na śūdreṇa saṃbhāṣeran [LĀṬY. 3, 3, 16.] [GOBH. 1, 4, 2.] [Manu’s Gesetzbuch 8, 55.] [Mahābhārata 5, 5411] (saṃbhāṣitvā [?ed. Bomb.). Rāmāyaṇa 2, 85, 14.] [Bhāgavatapurāṇa 6, 18, 47.] saṃbhāṣamāṇa evātha śiṣyeṇa sahitaḥ [Rāmāyaṇa Gorresio 1, 2, 22.] taiśca maha saṃbhāṣate [Oxforder Handschriften 231,a,2.] [Scholiast] zu [Kātyāyana’s Śrautasūtrāṇi.7,5,7.] mit dem acc. der Person zu Jmd sprechen, mit Jmd sprechen, anreden, begrüssen [Mahābhārata 1, 5292.] [Rāmāyaṇa 2, 52, 86 (23 Gorresio). 6, 71, 19. 97, 7.] [Suśruta 1, 109, 9.] [Kathāsaritsāgara 10, 35. 29, 80. 45, 301.] [PAÑCAR. 1, 7, 1. 15. 63. 67.] yāvadahaṃ svasakhīṃ grāmādabhyāgatāṃ saṃbhāṣya drutataramāgacchāmi [Pañcatantra 36, 13 (32, 19 ed. orn. ). 37, 21 (34, 5 ed. orn. ). 240, 13.] [Hitopadeśa 14, 20.] [Bhāgavatapurāṇa 1, 6, 38.] saṃbhāṣyate nādarāt [Spr. 3098.] [Hitopadeśa 63, 18. 64, 12. 133, 6, v. l.] Ohne Ergänzung [Kauṣītakyupaniṣad 2, 4.] [Mahābhārata 3, 16731] (evaṃ saṃbhāṣamāṇāyāḥ sāvitryā bho mit der ed. Bomb. zu lesen). [13, 4807.] [Spr. 2165. 2517.] [Bhāgavatapurāṇa 3, 24, 26.] saṃbhāṣita Unterhaltung [Pañcatantra 112, 23.] —

2) einstimmen [Rāmāyaṇa 1, 67, 15 (69, 16 Gorresio).] —

3) Jmd (acc.) bereden: anyathā rājyasukhaṃ parityajya sthānāntaraṃ gantuṃ kathaṃ māṃ saṃbhāṣase [Hitopadeśa 57, 6.] —

4) hersagen: ṣaṇmāsāṃśca caturo vedāṃsaṃbabhāṣe bṛhaspatiḥ (Lesart der neneren Ausg.) [Harivaṃśa 11872.] = caturbhirvedaiḥ saṃvādaṃ kṛtavān vedān labdhavān Schol. āyurmedehi (ohne iti!) saṃbhāṣya viṣṇave prabhaviṣṇave zu Viṣṇu gerichtet hersagend [PAÑCAR. 3, 14, 25.] — Vgl. saṃbhāṣaṇa u. s. w. — caus.

1) sich mit Jmd (instr.) unterhalten [Mahābhārata 5, 5411] (saṃbhāṣitvā ca st. saṃbhāṣayitvā ed. Bomb.). Jmd (acc.) anreden: kathaṃ saṃbhāṣayāmyenām [Rāmāyaṇa 5, 56, 96.] —

2) Jmd bereden, Jmd gute Worte geben v.l. für saṃbhāvayati [Spr. 2459.] — upasam s. upasaṃbhāṣā . — prasam Jmd anreden, begrüssen [Rāmāyaṇa Gorresio 2, 4, 8.]

--- OR ---

Bhāṣ (भाष्):—2. (von bhaṣ) adj. bellend in rakṣo wie ein Rakṣas bellend: īśvaro hāsya vāco rakṣobhāṣo janitoḥ [Aitareyabrāhmaṇa 2, 7.] Nach [Sāyaṇa] acc. pl., nach unserer Ansicht gen. sg. durch Attraction.

--- OR ---

Bhās (भास्):—

--- OR ---

Bhās (भास्):—2. , bhāsati in der älteren, bhāsate in der späteren Sprache [DHĀTUP. 16, 23.]

1) scheinen, leuchten: bṛhadbhirbhā.ubhi.bhāsan [Vājasaneyisaṃhitā 12, 32.] bhāsatastejasātyartham [Mahābhārata 1, 4852. 2, 433. 3, 11862. 4, 1326. 12, 7857.] [Harivaṃśa 5724.] med.: bhāskaro bhāsamāno dravati [Yāska’s Nirukta 6, 25. 32.] [Mahābhārata 3, 12299.] agnayaśca na bhāsante samiddhāḥ [4, 1461. 6, 2603.] babhāse sa raṇoddeśaḥ kālasūrya ivoditaḥ [7, 633.] śāntārciṣa ivāgnayaḥ . indriyāṇi na bhāsante [?14, 670. Harivaṃśa 3584. 5034 = 5561. 14994. Rāmāyaṇa 2, 78, 7.] (tasyāḥ) vaktraṃ babhāse sitacārudantaṃ rāhormukhāccandra ivārdhamuktaḥ leuchtete oder erschien wie [5, 28, 17.] [Raghuvaṃśa ed. Calc. 7, 21] (cakāse [Stenzler][?). Kumārasaṃbhava 6, 11. Bhaṭṭikavya 10, 61. 14, 83.] vidyudbhiriva bhāsitaiḥ leuchtend [Harivaṃśa 11759.] —

2) med. erscheinen, zur Vorstellung kommen, deutlich werden, einleuchten, begriffen werden: tvadaṅgamārdavaṃ draṣṭuḥ kasya citte na bhāsate . mālatīśaśabhṛllekhākadalīnāṃ kaṭhoratā .. [Spr. 1080.] asti nāstīti saṃdehaḥ kasya citte na bhāsate .. in wessen Geiste taucht nicht der Zweifel auf? [2101.] ācārasaṃkoco bhāsate [Oxforder Handschriften 266,a,26.] [KUSUM. 45,4.] brahma vikṛtatvena bhāsate erscheint verändert [Bālabodhanī 18.] [Vedānta lecture No. 125.] [AṢṬĀV. 2, 7. 8.] aho vikalpitaṃ viśvamajñānānmayi bhāsate . rūpyaṃ śuktau phaṇī rajjau vāri sūryakare yathā .. [9. 15, 14.] [Nīlakaṇṭha 56, 89.] — Eine Nebenform von 1. bhā . — caus. aor. ababhāsat und abībhasat [Pāṇini’s acht Bücher 7, 4, 3.] leuchten machen, beleuchten, erhellen: bhāsayatīmān lokān [MAITRYUP. 6, 7.] [Mahābhārata 3, 1668. 11861. 6, 3179. 5111. 8, 556. 11, 721. 13, 7375.] [Harivaṃśa 1318. 1324. 1331. 6548. 13249.] [Rāmāyaṇa 5, 11, 2. 14, 32.] [Raghuvaṃśa 9, 17.] [Sūryasiddhānta 13, 12.] [Kathāsaritsāgara 29, 40.] [Geschichte des Vidūṣaka 3.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 16, 85. 63, 6. 97, 14.] [Lassen’s Anthologie (II) 89, 12.] [Oxforder Handschriften 28], b, [?17. Inschr. in Journ. of the Am. Or. S. 6, 504, Śloka 14. Vedānta lecture No. 112.] med.: na tadbhāsayate sūryo na śaśāṅko na pāvakaḥ [Bhagavadgītā 15, 6. 12.] [Mahābhārata 3, 182. 9, 2010.] pass.: deho dhīsthajīvena bhāsyate [Oxforder Handschriften 222,b,27.] bhāsita ebend. [Mahābhārata 2, 1334. 7, 7619.] [Kathāsaritsāgara 45, 12.] [Mārkāṇḍeyapurāṇa 65, 5.] uditena vimalajñānena sadbhāsitaḥ [Śatruṃjayamāhātmya 2, 659.] erscheinen machen, zeigen: ababhāsaṃsvakāḥ śaktīḥ [Bhaṭṭikavya 15, 42. 111.] ityevamādīnbhāsayatyekadhā citiḥ [Bālabodhanī 4.] vibhaktabhāvena bhāsayati [Oxforder Handschriften 238,b,19.] — ava med. scheinen, leuchten: sa tejasā sūrya ivāvabhāsate [Mahābhārata 5, 1091. 1, 1253.] [Bhāgavatapurāṇa 5, 23, 2.] bhāsita scheinend, leuchtend: soma [Mahābhārata 12, 13221.] erscheinen, sich den Augen darstellen [Spr. 678.] [Suśruta 1, 104, 7.] nabho netrairivāvṛtam . nakṣatratārāgahanaṃ jyotirbhiravabhāsate .. [Rāmāyaṇa 1, 35, 16.] yatredamādarśa ivāvabhāsate [Bhāgavatapurāṇa 4, 21, 41. 29, 69. 5, 26, 28.] [Bālabodhanī 17.] prāksargādeka etasminbahudhā yo vabhāsate [Oxforder Handschriften 181,b, No. 413.] etattrayaṃ taptāyaḥpiṇḍavadekatvenāvabhāsamānam als einfach erscheinend [Vedānta lecture No. 94.] [] zu [Bṛhadāranyakopaniṣad S. 16.] — caus. beleuchten, erhellen: vaivasvato dharmarājo vimānenāvabhāsayan . trī~llokān [Mahābhārata 3, 1674. 12, 8345] (avabhāsayat mit der ed. Bomb. zu lesen). [?13, 4088. zu Bṛhadāranyakopaniṣad S. 60. Bhāgavatapurāṇa 5, 1, 8. 30. Vedānta lecture No. 112.] avabhāsita [Mahābhārata 4, 1776. 5, 2525. 7, 6672] (avabhāsitā mit der ed. Bomb. zu lesen). [7601. 7605] (dīptais st. dīptais mit der ed. Bomb. zu lesen). [12, 13361.] [Rāmāyaṇa 4, 2, 9. 5, 20, 18.] [Suśruta 1, 54, 16.] [Kathāsaritsāgara 35, 112. 45, 312.] [Śiśupālavadha 9, 37.] sarvavarṇānavabhāsayati lässt erscheinen [Suśruta 1, 326, 3.] — Vgl. avabhāsa fgg. — ā med. erscheinen wie (iva): sā vedirvedasaṃpannairdevadvijamaharṣibhiḥ . ābabhāse samākīrṇā nakṣatrairdyaurivāyatā .. [Mahābhārata 2, 1313. 8, 204.] [Raghuvaṃśa 7, 40. 60. 14, 12. 16, 41.] [Kumārasaṃbhava 7, 3.] [Kathāsaritsāgara 45, 339.] — caus. bescheinen: eṣa hi dyāvāpṛthivyāvābhāsayati [Yāska’s Nirukta 7, 23.] ābhāsya [Mārkāṇḍeyapurāṇa 105, 18] fehlerhaft für ābhāṣya . — Vgl. ābhās fgg. — ud aufleuchten, zu scheinen beginnen: agnirāśirivodbhāsaṃsamiddhaḥ [Mahābhārata 1, 1241.] udabhāsaddivā candraḥ [Rāmāyaṇa 3, 29, 10.] udbhāsitaśca (so mit der ed. Bomb. zu lesen) savitā [Mahābhārata 13, 7302.] in die Augen fallen, auffallen: udbhāsate hyañjanabinduvattacchubhre vastre yadbhavetkilviṣaṃ vaḥ [5, 728.] — caus. erleuchten, erhellen: lokānudbhāsayasi [Harivaṃśa 2051.] ravikiraṇodbhāsitā [Varāhamihira’s Bṛhajjātaka S. 30, 20. 32, 21. 43, 3.] [PAÑCAR. 4, 3, 30] (udbhāṣita gedr.). hervortreten lassen: rañjanadraveṇodbhāsitam (citram) [Mallinātha] zu [Kumārasaṃbhava 1, 2.] verherrlichen, verschönern: kāle ghanodbhāsite [Mṛcchakaṭikā 86, 18.] gotramudbhāsitaṃ me [159, 2.] udbhāsitaṃ maṅgalasaṃvidhābhiḥ saṃbandhinaḥ sadma [Raghuvaṃśa 7, 16.] udbhāsitākhilakhala [Spr. 466.] — Vgl. udbhāsa fgg. — nis caus. erhellen: tato nirbhāsitaṃ rūpaṃ tejasā saṃhatena vai [Harivaṃśa 590.] nirbhāsita als Erkl. von dīpta [Medinīkoṣa t. 25.] — pari med. erscheinen: sa eṣa kanīnakaḥ kumāraka iva paribhāsate [The Śatapathabrāhmaṇa 3, 1, 3, 11.] — caus. verschönern, schmücken: paribhāsita [Oxforder Handschriften 72,a,24.] — pra leuchten, glänzen: prabhāsate yathā somaḥ [Mahābhārata 3, 5005.] prabhāsantaṃ bhānumantaṃ mahāntaṃ yathādityam [17090.] prabhāsantaṃ mahābāhuṃ sthitaṃ merumivāparam [8, 2202.] dantaiḥ prabhāsadbhiḥ [Harivaṃśa 6618. 9013.] śriyā ca rūpeṇa ca vikrameṇa ca prabhāsase tvaṃ nṛvaro nareṣviva erscheinst [Mahābhārata 4, 238.] — caus. erleuchten, erhellen: yathā hi divi dīptāṃśuḥ prabhāsayati tejasā [Mahābhārata 1, 6532.] prabhāsayasi taṃ deśaṃ dvitīya iva bhāskaraḥ [Rāmāyaṇa 4, 43, 50.] [Mahābhārata 9, 2052.] prabhāsitamivākāśam [4, 1776.] — Vgl. prabhāsa fg. — prati med. erscheinen, sich darstellen, sich offenbaren: bahavaḥ pratyabhāsanta vadhyāstasyodyatakrudhaḥ [Rājataraṅgiṇī 4, 380. 6, 327] (pratyabhāṣanta beide Ausgg.). [Spr. 4232.] nānātvena pratibhāsamānajīvagatājñānānām [Vedānta lecture No. 23.] yattvaṃ paśyasi tatraikastvameṣa pratibhāsase [AṢṬĀV. 15, 14.] prajñā na bāhye viṣaye pratibhāsate [Nīlakaṇṭha 222.] mama tena (pāṇḍityena) vinā hyeṣā lakṣmīrna pratibhāsate hat kein Ansehen [Kathāsaritsāgara 6, 143.] — Vgl. pratibhāsa fg. — vi scheinen, leuchten; act. [Atharvavedasaṃhitā 13, 4, 7.] yathā hiraṇya.ejasā vi.hāsasi.janā~.anu [19, 26, 23.] med.: siddhiśailo vibhāsate [Śatruṃjayamāhātmya 1, 35.] maṇiḥ [Spr. 595.] sā triyāmā tadārtasya candramaṇḍalamaṇḍitā . rājño vilapamānasya na vyabhāsata śarvarī .. wurde für ihn nicht hell [Rāmāyaṇa 2, 13, 10.] — caus. erhellen: vibhāsitaḥ sūryamarīcinā dṛḍhaṃ śirogatenodayaparvato yathā [Mahābhārata 8, 4667.] — nirvi caus. erhellen: sa lokāṃstejasā sarvāṃsvabhāsā nirvibhāsayan [Mahābhārata 12, 13912.]

--- OR ---

Bhas (भस्):—Asche bhasi [Bhāgavatapurāṇa 10, 6, 7.]

--- OR ---

Bhāṣ (भाष्):—1. , brūhi kiṃcitsvabhāṣatam so v. a. sage selbst Etwas [Kathāsaritsāgara 53, 31.] Vielleicht ist subhāṣitam zu lesen. — caus.

1) Jmd zu sprechen veranlassen wohl so v. a. Jmd zu denken geben, in Unruhe versetzen [Rāmāyaṇa 7, 35, 7.] — samabhi zu Jmd (acc.) sprechen, mit Jmd reden [Rāmāyaṇa 7, 15, 25.] — ā zusagen, versprechen [Kathāsaritsāgara 55, 4. 121, 58. 83.] — pari

1) paribhāṣyābhyabhāṣata [Bhāgavatapurāṇa 10, 85, 2.] —

3) na rathinaḥ pādacāramāyodhayantīti śāstravidaḥ (śastradevatāḥ die ältere Ausg.) paribhāṣante [UTTARARĀMAC. 98, 10. fg. (103, 4. fg.]).

--- OR ---

Bhās (भास्):—1.

1) f. [Taittirīyabrāhmaṇa 1, 2, 1, 7.] sphuṭacandrabhāsaḥ (pl.) [Ṛtusaṃhāra 6, 33.] bhābhiḥ [Rājataraṅgiṇī 5, 343.] [NALOD. 1, 17.]

--- OR ---

Bhās (भास्):—2. mit pratyava vgl. pratyavabhāsa . — vyava caus. vollkommen erleuchten, erhellen [Kathāsaritsāgara 103, 206.] — ud, udbhāsamānaśītāṃśu [Kathāsaritsāgara 74, 187.] udbhāsitendu [93, 17.] — caus. erleuchten, erhellen [53, 168.] — prati, teṣveko pi na yattasya tattulyaḥ pratyabhāsata [Kathāsaritsāgara 83, 15.]

--- OR ---

Bhas (भस्):—vgl. 2. bhāsas weiter unten.

--- OR ---

Bhāṣ (भाष्):—1. mit apa falsch sprechen: brāhmaṇena nāpabhāṣitavai [Patañjali] [?a. a. O.1,6,a.] bhāṣante [18,a.] tairapabhāṣitam (impers.) ebend. — abhi, svakarmaṇābhibhāṣeta so v. a. er bekenne seine That (Sünde) [SĀMAVIDH. BR. 1, 5, 15.] — vi

2) smātsminau vibhāṣyete [KĀTANTRA 2, 1, 28.]

Source: Cologne Digital Sanskrit Dictionaries: Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

Bhaṣ (भष्):—, bhaṣati , te bellen , anbellen.

--- OR ---

Bhas (भस्):—1. —

1) babhasti , bapsati , bhasat , masathas ; kauen , zerkauen , zermalmen ; verzehren.

2) bapsati ( bhatrsanadīptyoḥ) —

3) bhasita zu Asche verzehrt.babhasti [Atharvaveda 3,2,2] fehlerhaft. — Mit nis abbeissen , zerkauen. — Mit pra zerbeissen , zerkauen , essen.

--- OR ---

Bhas (भस्):—2. = bhasman Asche. Nur Loc. bhasi [Bhāgavatapurāṇa]

--- OR ---

Bhāṣ (भाष्):—1. , bhāṣate (episch auch Act.) —

1) reden , sprechen , plaudern , sagen. bhāṣita gesprochen.

2) zu Jmd (Acc.) reden , anreden , zu Jmd Etwas sagen (mit doppeltem Acc.). —

3) reden von oder über , sich aussprechen über (Acc.) —

4) Etwas melden.

5) nennen , mit doppeltem Acc. —

6) für Etwas ausgeben. anyathā santamātmānamanyathā so v.a. sich bei Jmd (Loc.) für einen Ander ausgeben , als man ist.

7) beim Sprechen gebrauchen , anwenden. — Auch mit bhaṣ verwechselt. — Caus. bhāṣayati

1) Jmd reden machen zu sprechen veranlassen.

2) Jmd zu denken geben , in Unruhe versetzen.

3) sagen , sprechen. — Mit adhi

1) Jmd anreden [Lalitavistarapurāṇa 135,21.] —

2) Etwas aussprechen , hersagen [Lalitavistarapurāṇa 111,2.] — Mit anu

1) Jmd (Acc.) nachrufen , zurufen.

2) sagen , sprechen , — zu , sich unterhalten mit ; mit Acc. der Person. —

3) sprechen von (Acc.) , vorgeben.

4) bekennen.

5) Jmds (Acc.) Worten trauen. — Caus. —

1) sich unterhalten mit (Acc.). —

2) lesen. — Mit apa

1) falsch sprechen.

2) schmähen. — Mit abhi

1) anreden , sprechen zu (Acc.) abhibhāṣita angeredet.

2) sagen , sprechen , zu sagen pflegen Etwas sagen , sprechen , mittheilen , erzählen , verkünden ; Etwas zu Jmd sprechen (mit doppeltem Acc.). —

3) sprechen von (Acc.). —

4) nennen. so v.a. rühmen.

5) bekennen , mit Acc. oder Instr. des Was. — Mit pratyabhi in bhāṣin. — Mit samabhi mit einander reden , zu Jmd (Acc.) sprechen , mit Jmd reden. — Mit ava , bhāṣita vielleicht geschmäht.avabhāṣayat [Mahābhārata 12,8345] und avabhāṣitā [7,6672] fehlerhaft für avabhāsayat und avabhāsitā — Mit ā

1) anreden , reden zu (Acc.) —

2) sprechen — , Worte wechseln mit ( saha). —

3) sagen , sprechen , ausrufen , Etwas sagen , sprechen , mittheilen ; Etwas zu Jmd sagen (mit doppeltem Acc.) —

4) benennen.

5) zusagen , versprechen. — Mit vyā

1) anreden , sprechen zu.

2) reden.

3) aussprechen ; vgl. duḥkhavyābhāṣita. — Mit samā

1) anreden , sagen zu.

2) mittheilen. — Mit ud , udbhāṣita [Mahābhārata 13,7302] und [Nārada’s Pañcarātra 4,3,30] fehlerhaft für udbhāsita. — Mit pari

1) Jmd (Acc.) zusprechen , zureden , admonere.

2) anreden.

3) aussprechen , erklären , lehren.bhāṣita ausgesprochen , ausdrücklich angegebend als (Nomin.) [Bālarāmāyaṇa 114,2.] —

4) bhāṣita als allgemeine Regel aufgestellt Comm. zu [Bījagaṇita 131.] Nom.abstr. tva n. Comm. zu [Prātiśākhya zum Ṛgveda (ed.M.)2,5.] — Mit pra

1) sprechen , Etwas sagen , verkünden , mittheilen , offenbaren , ausplaudern. prabhāṣita gesprochen.

2) auseinandersetzen , erklären. prabhāṣita erklärt.

3) nennen.

4) sich unterhalten mit (Acc.). — Mit saṃpra

1) sprechen , sagen — , sprechen zu (Acc.). —

2) verkünden , offenbaren , hersagen. — Mit prati

1) entgegen sagen , so v.a. Jmd antworten oder sprechen zu ; mit Acc. der Person. —

2) Etwas zur Antwort geben.

3) eine Rede (Acc.) vorbringen , Worte sprechen [49,3.] —

4) Etwas erzählen , mittheilen.

5) nennen , mit doppeltem Acc. — pratyabhāṣant [Rājataraṃgiṇī 6,327] fehlerhaft für pratyabhāsant. — Mit saṃprati antworten. — Mit vi

1) schmähen.

2) Pass. einen Wechsel zulassen , facultative sein. vibhāṣita facultative. Mit saṃvi sich unterhalten. — Mit sam

1) sich unterhalten , sprechen mit (Instr. mit und ohne saha) [Gautama's Dharmaśāstra] —

2) zu Jmd — , mit Jmd sprechen , anreden , begrüssen ; mit Acc. der Person. —

3) mitsprechen , sich in die Rede mischen [Vaitānasūtra] —

4) einstimmen.

5) Jmd (Acc.) bereden.

6) hersagen [Harivaṃśa 3,21,14.] — Caus. —

1) sich mit Jmd (Instr.) unterhalten. v.l. saṃbhāṣitvā ca st. saṃbhāṣayitvā. —

2) Jmd (Acc.) anreden.

3) Jmd bereden , Jmd gute Worte geben. — Mit upasam in upasaṃbhāṣā. Mit prasam Jmd anreden , begrüssen.

--- OR ---

Bhāṣ (भाष्):—2. Adj. bellend in rakṣo.

--- OR ---

Bhās (भास्):—1. n. (älter) und f. (schon in [Taittirīya brāhmaṇa (Roth). ]) —

1) Schein , Licht , Glanz. Auch Pl. bhāsāṃ nidhiḥ und bhāsāṃ patiḥ ([Hemādri’s Caturvargacintāmaṇi 1,508,5]) die Sonne

2) * Machtglanz , Macht , Majestät.

3) *Wunsch.

--- OR ---

Bhās (भास्):—2. , bhāsati u. bhāsate (in der späteren Sprache) —

1) scheinen , leuchten. bhāsita leuchtend.

2) erscheinen , — als oder wie (Nomin. oder Instr. eines Nom.abstr.) , auftauchen , zur Vorstellung kommen , deutlich werden , einleuchten , begriffen werden. — Caus. bhāsayati , te (metrisch) —

1) leuchten machen , beleuchten , erhellen.

2) erscheinen machen , zeigen , erscheinen lassen als (Nom.abstr. im Instr.) — Mit ava Med. —

1) scheinen , leuchten.

2) erscheinen , sich den Augen darstellen , erscheinen wie (vat [215,15]) oder als (Nom.abstr. im Instr.). — Caus. —

1) beleuchten , erhellen.

2) erscheinen lassen. — Mit pratyava in bhāsa. — Mit vyava Caus. vollkommen erleuchten , — erhellen. — Mit ā Med. erscheinen wie (iva). — Caus. —

1) bescheinen.

2) als Trugbild (vgl. ābhāsa) darstellen , als unhaltbar erweisen [Śaṃkarācārya .zu.Bādarāyaṇa’s Brahmasūtra 2,1,11.] — ābhāsya [Mārkaṇḍeyapurāṇa 105,18] fehlerhaft für ābhāṣya. — Mit ud

1) aufleuchten , zu scheinen beginnen.

2) in die Augen fallen , auffallen. — Caus. —

1) erleuchten , erhellen [106,28] (Med.). —

2) hervortreten lassen.

3) verherrlichen , verschönern. — Mit samud in die Augen fallen durch , prangen mit (Instr.) [Kād. (1872) 2,88,22.] — Mit nis Caus. erhellen. — Mit pari Med. erscheinen — , aussehen wie ( iva). — Caus. verschönern , schmücken. — Mit pra

1) leuchten , glänzen.

2) erscheinen wie ( iva). — Caus. erleuchten , erhellen. — Mit prati Med. —

1) erscheinen , sich darstellen , sich offenbaren , erscheinen wie (Nomin.) oder als (Nom.abstr. im Instr. [258,23]). —

2) in seinem Glanz erscheinen , ein Ansehen haben. — Mit vi scheine , leuchten.

context information

Sanskrit, also spelled संस्कृतम् (saṃskṛtam), is an ancient language of India commonly seen as the grandmother of the Indo-European language family (even English!). Closely allied with Prakrit and Pali, Sanskrit is more exhaustive in both grammar and terms and has the most extensive collection of literature in the world, greatly surpassing its sister-languages Greek and Latin.

Discover the meaning of bhash or bhas in the context of Sanskrit from relevant books on Exotic India

See also (Relevant definitions)

Relevant text

Like what you read? Consider supporting this website: